Fler friskolor äventyrar lärarjobben på sikt

Lärarnas Riksförbund varnar för att en överetablering av skolor leder till att lärarna i kommunala skolor sägs upp och förlorar sina jobb. – Det är inte hållbart att släpa kontrollen över skolan på det sätt som blir fallet när nya skolor startas samtidigt som elevunderlaget minskar, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner.

Uppdaterad

Lärarnas Riksförbund stödjer förslaget om ett tillfälligt stopp för nya fristående gymnasieskolor som förs fram av socialdemokraterna i Stockholm i dag.

I Stockholm beräknas antalet gymnasieelever blir 2 400 färre fram till 2016. Samtidigt behandlar Skolverket nu 21 ansökningar om helt nya fristående gymnasier och 21 friskolor vill utöka sin verksamhet. Och samtidigt står ett tjugotal gymnasiala friskolor i Stockholms län redan idag med mellan 40 och 90 procent tomma platser.

– Detta är inte hållbart. Vi ser en stor osäkerhet just nu över hela landet där både kommunala och fristående gymnasier kan drabbas av överetablering. Vi ser samma problem över hela landet, det behövs samordning och överblick, säger Metta Fjelkner.

– Vi kräver likvärdighet och rättvisa i skolan. Jag är också orolig för att överetablerigen leder till att lärarna i kommunala skolor sägs upp och förlorar sina jobb. Nyligen beslutade Bodens kommun att ta bort 160 lärartjänster. Detta kan också drabba Stockholm, fast i betydligt större skala, varnar Metta Fjelkner.

Förutom ett tillfälligt stopp för friskoleetableringar vill socialdemokraterna ha en lagändring som ger kommunerna inflytande över nyetableringar av skolor.

För två år sedan efterlyste Lärarnas Riksförbund ett moratorium när det gäller huvudmannaskapet för skolan, konkret ett stopp för nyetablerngar av friskolor, och efterlyste i stället en statlig utredning som ska se över skolans likvärdighet. Det vill säga konsekvenserna av det spridda huvudmannaskapet.

– Jag riktar och har riktat kraftig kritik mot kommunerna som huvudmän för skolan. Men det är orimligt att kommunerna inte kan säga ifrån om man ser en överetablering av skolor. I slutändan är det kommunen som med skattekronor måste ansvara för att alla elever får en skolgång i kommunen samt garantera en långsiktig planering, säger Metta Fjelkner.

Lärarnas Riksförbund vill se en tydligare statlig styrning av skolsystemet. Skolan ska bli mer likvärdig och rättvis. Ett första steg är att få en ökad kontroll. Förbundet anser att det behövs såväl en tydlig statlig inspektion som en sammanhållen statlig översikt och ansvarstagade.

– Skol-Sveriges största problem är inte brist på friskolor, utan att alla elever inte får en likvärdig utbildning av högsta kvalitet, säger Metta Fjelkner.


För kommentarer och upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55