Återupprätta läraryrket – både lön och arbetsvillkor måste bli bättre

Svenska lärarna är underbetalda. Detta understryks i en ny OECD-rapport. – Lärarna i Sverige fortsätter ligga alltför lågt när det gäller lönenivån. Därför måste Sverige satsa på skolan och lärarna – för att ge eleverna den utbildning och kunskap de har rätt till, säger Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Uppdaterad

Enligt OECD-rapporten ”Education at a Glance 2008” ligger lönerna för svenska grundskollärare efter 15 år i yrket på en mycket blysam nivå. Lärarlönerna i Sverige placerar oss på plats 24 av de totalt 32 länder som ingår i undersökningen.

– Lärarutbildningen lockar allt färre. Två av orsakerna är löneläget för grund och gymnasielärare och att utbildningen inte håller samma höga kvalitet som studenterna kräver, säger Metta Fjelkner.

I rapporten ”Vem blir vad – och varför?” kunde Lärarnas Riksförbund tidigare i år visa att dagens gemensamma lärarutbildning och låga ingångslöner och obefintliga utvecklingsmöjligheter har gjort det svårt att rekrytera de bästa begåvningarna till grundskola och gymnasier.

Ett återupprättande av läraryrket kräver vid sidan av bra avtal en uppgörelse om synsättet på den svenska skolan och dess lärarkår. Lärarkårens löneutveckling har varit oerhört svag jämfört med många andra grupper på arbetsmarknaden. Detta gäller inte minst de lärare som undervisar de äldsta eleverna.

– Sverige måste få de bästa och mest lämpade att välja läraryrket. Internationella undersökningar visar att lärarnas kompetens har avgörande betydelse för elevernas resultat.

Varje ny lärare måste därför ha kunskaper anpassade till de framtida arbetsuppgifterna - som är olika i olika delar av skolan. De ska uppskattas för sitt yrkesval och lärare ska känna att det är värt att stanna kvar i yrket.

I ”Vem blir vad – och varför?” visar det sig att av de 1 757 studenter som svarade framgår det bland annat att 32 procent av de blivande juristerna, 40 procent av läkarna och 41 procent av socionomerna övervägt att bli lärare.

Bland de blivande jurister som valt bort läraryrket uppger 40 procent lönen som orsak till detta och även bland läkarstudenterna är lönen ett tungt vägande skäl. Här missar skolan många ämnen till duktiga och kunniga lärare.

För att komma till rätta med detta föreslår Lärarnas Riksförbund följande för att öka attraktionskraften inom läraryrket - och för att också förbättra elevernas resultat och kunskaper.

* Bättre lön och löneutveckling.
Lärares ingångslöner ligger runt 20 000 kronor oavsett kategori. Snittlönen för en 55-årig gymnasielärare är 26 000. Höga ingångslöner och en god löneutveckling är avgörande för att kunna konkurrera med andra utbildningar. Jämför detta med att riksdagsmännen 1966, när de skulle sätta sina arvoden valde att ha samma som gymnasieläraren. Idag har riksdagsmannen ca 53 000 i månaden och gymnasieläraren 26 000.

* Förbättrad arbetsmiljö i skolan.
Kraftinsatser måste sättas in för att förbättra arbetsmiljön i skolan. Smutsiga och nedslitna lokaler lockar inte. Nolltolerans mot hot, våld och okvädingsord måste råda för att lärare och elever ska trivas och goda resultat bli följden.

* Kommunala huvudmannaskapet bör utredas.
Lärarnas Riksförbund var skarpt kritisk till kommunaliseringen av skolan. Nu 17 år efter kommunaliseringen har många av våra farhågor besannats. Skolan är inte likvärdig. Det spelar roll vilka dina föräldrar är och var du bor. Regeringen bör skyndsamt tillsätta en utredning som får till uppgift att utvärdera kommunaliseringens konsekvenser för skolan och lärarkåren.

* Tydligare inriktning på lärarutbildningen.
Minska antalet platser på lärarutbildningen och pröva vilka lärosäten som bör få examensrätt för olika inriktningar - det krävs specialisering för ökad kvalitet. Vi anser att ett lärosäte bara ska få bedriva lärarutbildning i ämnen där man har dokumenterad kompetens. Vi ser fördelar med att även lärarstudenter kan tvingas flytta för att söka sig till en viss inriktning eller ett önskat lärosäte.

– Det ligger i vårt och allas intresse att de bästa väljer, och stannar kvar i, läraryrket för att utbilda och lyfta våra barn och ungdomar till högt motiverade och väl kvalificerade produktiva samhällsmedborgare, säger Metta Fjelkner.

Rapport: ”Vem blir vad – och varför?”:
http://www.lr.se/lrweb/home.nsf/ByKey/PKAEL-7BLBUB/$file/Vem%20blir%20vad%20och%20varf%F6r%20-%20unders%F6kning.pdf


För kommentarer och upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55