Inrätta en skolakut

Lärarnas Riksförbund kräver att regeringen inrättar en skolakut. Trots kris på de finansiella marknaderna och i det ekonomiska systemet behöver eleverna sin skolgång. – För att förebygga en än djupare kris för skolan måste staten därför omedelbart inrätta en skolakut för ett sammanhållet statligt ansvarstagade, säger Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Uppdaterad

Kommer de svenska kommunerna klara att skolan blir likvärdig och rättvis när finanskrisen och kommande lågkonjunkturen rullar in? Frågan bör ställas med tanke på vad som drabbade skolan under den förra djupa 90-talskrisen. Lärarnas Riksförbund kräver nu att regeringen inrättar en skolakut.

Under den pågående bank- och finanskrisen börjar alltfler tänka på framtiden. I den förra djupa 90-talskrisen nedrustades skolan kraftigt på personal och resurser. Kommunerna klarade inte av att hålla kvalitén och vi kunde se att elevresultaten sjönk. De som fått betala priset är elevkullar under mer än tio års tid.

– Detta får inte hända igen. Staten måste välja väg och garantera långsiktigheten för den nationella skolan. Trots kris på de finansiella marknaderna och i det ekonomiska systemet behöver eleverna sin skolgång, säger Lärarnas Riksförbund ordförande Metta Fjelkner.

De tre delarna i den livsfarliga mix som nu hotar svensk skola är: 1) Vikande elevunderlag; 2) friskolor som konkurrerar och försvårar kommunernas planering; 3) samt inte minst lågkonjunktur och finansiell kris.

Under de senaste fyra åren har antalet elever i grundskolan minskat med 30 000 per år och över 100 skolor lagts ner. Samtidigt behandlar Skolverket rekordmånga ansökningar om nya privata fristående gymnasier och även privata skolor som vill utöka sin verksamhet. Detta när ett tjugotal gymnasiala friskolor bara i Stockholms län redan idag står med mellan 40 och 90 procent tomma platser.

Lärarnas Riksförbund kräver ett moratorium, ett tillfälligt stopp, för nya fristående gymnasieskolor och privata fristående skolor. Förbundet kräver en utvärdering av konsekvenserna av kommunaliseringen och friskolereformen.

– Vi har en oroande situation för svensk skola, särskilt i en tid med så stor ekonomisk turbulens. Med en kraftig överdimensionering med alltfler fristående skolor finns en uppenbar risk att ännu fler kommunala skolor läggs ner och att flera fristående skolor går i konkurs.

Om den ekonomiska krisen som står för dörren accepteras som ursäkt för att låta kommunerna ännu en gång använda skolan som budgetregulator står Sverige oerhört sårbart inför framtidens utmaningar. Lärarnas Riksförbund vill se ett ökat statligt ansvar för skolan. Det krävs riktade sektorsbidrag, öronmärkta pengar till grundskolan och gymnasiet.

– Liksom vi en gång fick en bankakut måste vi nu få en skolakut. Vi vet att staten utfäster sig att rädda bankerna och garantera kundernas tillgångar, men man måste också ställa sig som garant för det svenska undervisningssystemets kvalitet, säger Metta Fjelkner.

– Det behövs också samordning och överblick. För att förebygga en än djupare kris för skolan måste staten därför omedelbart inrätta en skolakut för ett sammanhållet statligt ansvarstagade, säger Metta Fjelkner.


För kommentarer och upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55