Nya lärarutbildningen – rätt väg för svensk skola

Det förslag som regeringen presenterar idag till ny lärarutbildning får starkt stöd från Lärarnas Riksförbund, samtidigt som kravet på en ny lärarlegitimation ökar. – Det absolut bästa med det nya förslaget är att regeringen vågar differentiera lärarutbildningen utifrån skolans verksamhet och behov, säger Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Uppdaterad

Lärarnas Riksförbund har varit pådrivande för att reformera lärarutbildningen. Redan 2004 tog förbundet sin hand från den nuvarande utbildningen och förde fram krav på att lärarstudenterna och eleverna förtjänar en bättre lärarutbildning. En modern utbildning anpassad till verkligheten – Vi ser mycket positivt på förslaget till ny lärarutbildning. Vi välkomnar fyra olika lärarexamina, helt i linje med vad vi förordade i vårt remissvar, säger Metta Fjelkner. – Detta är ett viktigt steg mot en modern utbildning som tar hänsyn till verklighetens krav. Dagens lärarutbildning med en examen har varit förödande för utbildningens möjlighet att specialisera sig utifrån de behov som finns inom respektive skolform och ämne. – Vi välkomnar fasta ämneskombinationer eftersom skolan är så organiserad. Att studenter fritt kunnat välja ämneskombinationer som exempelvis förskollärare och danslärare har varit katastrofalt för lärares möjlighet att få tjänster inom ämnena, säger Metta Fjelkner. Lågstadieläraren återupprättas – Jag välkomnar också att vi får en utbildning som ger de yngsta skolbarnens lärare en specialistkompetens för deras uppdrag. En fyraårig utbildning till klasslärare har alla möjligheter att ge dessa lärare just de kunskaper de behöver för att eleverna ska kunna nå målen för de första skolåren, framförallt gäller det räkna, läsa och skriva, säger Metta Fjelkner. Mellanstadielärare kan bygga vidare – Det är också glädjande att se att regeringen tagit till sig av vårt krav på något mer ämnesspecialiserade lärare i mellanstadiet. För att kunna bygga vidare på den grund som lagts i lågstadiet krävs att de lärare som tar vid har djupare kunskaper inom några ämnesområden, säger Metta Fjelkner Ämneslärare behöver djupare ämneskunskaper För treämneslärarna kommer man ha en termins studier i det tredje ämnet. Det tredje ämnet får alltså bara 30 poängs studier, vilket ger för grunda ämneskunskaper. – Det är ju hos ämneslärarna som ämnesdjupet behövs – och inte på lågstadiet, säger Metta Fjelkner. Lärarlegitimation krävs – Men för att denna reform ska bli riktigt bra måste regeringen införa en lärarlegitimation som var ett viktigt vallöfte. Genom en legitimation som föregås av ett provår, kan man ytterligare säkra kvalitén i skolan, säger Metta Fjelkner.


För kommentarer och upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55