SKL skönmålar om gymnasiet

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) presenterar idag rapporten ”Öppna jämförelser, gymnasieskolan”. De skriver bland annat att nio av 10 elever som slutför gymnasieskolan blir behöriga till högskolan. - SKL väljer att skönmåla verkligheten och ducka för den problematik som faktiskt finns, säger Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund.   

Uppdaterad

Enligt Skolverkets senaste statistik klarar var fjärde elev inte av gymnasieskolan och får alltså inget slutbetyg.

- SKL väljer att bortse från avhoppen i gymnasieskolan trots att vi vet att de är mycket omfattande, säger Metta Fjelkner.

Enligt Skolverket har 76,2 procent av eleverna som började sin gymnasieutbildning år 2003 nått målet med slutbetyg fem år senare. Efter tre år från start, alltså efter tredje året i gymnasiet, ligger siffran på 68,3 procent. Det innebär att nästan var tredje gymnasieelev inte klarar av utbildningen inom föreskriven tid.

Även när det gäller kostnaderna målar SKL upp en stabil bild. SKL säger att kostnadsspridningen minskar och att en elev i gymnasieskolan i genomsnitt kostar 86 500 kronor per år. Sverige utmärker sig genom att satsa mycket resurser på både grund- och gymnasieskola.

- Man måste rådfråga statistik från Skolverket eller OECD för att få en mer heltäckande bild över kostnaderna för gymnasieskolan. OECDs rapporter visar att Sverige utmärker sig genom att satsa rekordlite, i förhållande till andra OECD-länder, på undervisningen i gymnasieskolan, tillägger Metta Fjelkner.

OECD publicerar årligen jämförande statistik över utbildningssystemen i medlemsländerna. Sverige är det land som satsar minst andel av gymnasieskolans totalkostnaden på undervisning. Genomsnittet för OECD ligger på 63,8 procent, enligt Education at a Glance 2010. För Sveriges del är motsvarande siffra 50,2 procent. Hälften av resurserna som satsas på gymnasieskolan går alltså till annat. Bilden ser ungefär likadan ut för grundskolan.


För kommentarer och upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55