Metta Fjelkner kommenterar höstbudgeten

Idag presenterade Anders Borg regeringens höstbudget. En av de stora budgetnyheterna är en ny karriärutvecklingsreform som gör det lättare för lärare att avancera i yrket. Staten har insett att lärarna i nyckeln till att vända utvecklingen i svenska skolor. För att bryta eleverna sjunkande kunskapsresultat tar staten ansvar för att stärka lärarnas kompetens och höja statusen på yrket. Metta Fjelkner välkomnar detta och menar att det nu upp till Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) att ta sin del av ansvaret.

Publicerad

-

         

Nu har staten visat att man tar skolornas sjunkande resultat på allvar och insett att lärarna är nyckeln för att vända utvecklingen. Nu är det upp till arbetsgivarna ute i kommunerna att genomföra de statliga reformerna och se till så att de statliga medlen används på rätt sätt. Man kan inte ducka för detta längre, säger Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Lärarnas Riksförbund menar att regeringen hittar rätt målgrupp för sin satsning på lärarna. För första gången avsetts medel för en karriärutvecklingsreform med utvecklingssteg för yrkesskickliga lärare inom grund- och gymnasieskolan. Denna grupp har släpat efter lönemässigt under lång tid. Enligt en OECD-rapport som kom i dagarna har svenska lärare betydligt mycket sämre löneutveckling än genomsnittet i OECD. Inom OECD är slutlönen i genomsnitt 64 procent högre än ingångslönen. I Sverige är motsvarande siffra 33 – 35 procent.

-

         

Det är verkligen på tiden att lärare på grundskolan och i gymnasiet som får en särskild satsning. Lärarna i Sverige ligger långt efter sina kolleger inom OECD området. Och löneutvecklingen för just denna grupp lärare har länge varit synnerligen dålig, säger Metta Fjelkner.

Ytterligare en nyhet för skolans område kom i samband med budgetpresentationen idag. Regeringen vill nu utreda huruvida huvudmännen lever upp till kravet om att ge alla elever det garanterade antalet undervisningstimmar. Denna fråga är en hjärtefråga för förbundet. Som en följd av decentraliseringen av skolan har den statliga styrningen av undervisningstid i grundskolan kraftigt försvagats, och i gymnasieskolan är tidsregleringen ännu svagare.

-

         

Vi vill att staten ska garantera en viss undervisningstid, per ämne och stadium i grundskolan och per kurs i gymnasieskolan. Det är mycket bra att utvärdera för att se hur mycket undervisning eleverna får i realiteten, säger Metta Fjelkner.


För kommentarer och upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55