Alla elever får inte samma chans i svensk skola

Skillnaden i meritvärde mellan den tiondel av eleverna som presterar sämst och den tiondel som presterar bäst har ökat med drygt 30 procent det senaste decenniet för elever som kommer från hem med låg utbildningsbakgrund. Det visar Lärarnas Riksförbunds kongressrapport.

Publicerad

- Skillnaderna i svensk skola ökar tyvärr kraftigt mellan de som klarar sig allra sämst och de som klarar sig allra bäst. Ansvariga politiker och skolhuvudmän måste börja betrakta skolan som en nationell angelägenhet och se till att alla elever - oavsett från vilken socialklass, utbildningsbakgrund eller etnisk bakgrund de kommer från - ska ha samma chans att klara sig i skolan och nå så långt som är möjligt, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner.



Förbundet har låtit Statistiska Centralbyrån ta fram uppgifter om 400 000 elever i fyra årskullar. Skillnaden mellan den tiondel av eleverna som presterar sämst och den tiondel av eleverna som presterar bäst uppgick till minst 160 meritvärdespoäng 1999. År 2011 hade denna skillnad ökat till minst 210 poäng – en ökning med över 30 procent.



Inom gruppen elever födda utanför Norden finns de lägsta kunskapsresultaten. Den genomsnittliga skillnaden i meritvärdespoängen för dessa elever var 31 procent. År 1999 var den bara 17 procent till de nordiskt födda elevernas fördel. Här har skillnaderna nära fördubblats.



- Kommer man in i årskurs sex när man inte har fått gå i skolan som sina svenska kamrater så kan det inte förväntas att man klarar sig lika bra som sina kamrater. Vi vet att 12 procent av eleverna i årskurs nio inte klarar grundskolan. Dessa elever behöver därför särskilda insatser, säger Metta Fjelkner.



Det finns stora skillnader i hur mycket resurser de olika kommunerna lägger på skolan och det finns ingen samsyn när det gäller resursernas storlek och fördelning. Lärarnas Riksförbund har tidigare utarbetat en nationell finansieringsmodell för grundskolan som ska se till att tillräckliga resurser garanteras undervisningen för att upprätta en likvärdig skola.



- Intressant är att eleverna i vissa kommuner har låg utbildningsbakgrund, men ändå lyckas de mycket bra. Det går alltså att kompensera om man vill och kan. SKL bör studera dessa kommuner närmare och lära av de goda exemplen.



Mot bakgrund av detta kräver Lärarnas Riksförbund:



1) Staten måste ta ett betydligt större ansvar för att kvaliteten i undervisningen i landets skolor. Det kräver ett riktat statligt uppdrag utan hänsyn till kommunala prioriteringar och ambitioner.



2) Inom en tydlig struktur måste skolor och lärare få ökad frihet att pedagogiskt avgöra hur undervisningssituationen anpassas på bästa sätt. Inför ökade möjligheter att avgöra om undervisning i halvklass eller mindre undervisningsgrupper ska inrättas. Särskilt i lågstadiet, men även i skolor där segregationen är stor bör det vara aktuellt i de högre årskurserna. Ge lärarna en ordinationsrätt så att de alltid har rätt att sätta in särskilt stöd och extra resurser när en elev behöver det.



3) Staten måste rikta resurser till skolor med svårast förutsättningar så att dessa kan förbättra sina resultat. Det kan handla om extra medel för åtgärder, men också rekrytering av extra lärare.



4) Elever som nyligen har kommit till Sverige måste få betydligt mer stöd och hjälp för att klara skolan.



Lärarnas Riksförbund presenterar rapporten ”En skola för alla eller endast för en del?" i samband med kongressöppningen idag den 3 maj.

Läs debattartikel i Dagens Nyheter:


http://www.dn.se/debatt/skillnaderna-mellan-svaga-och-starka-okar-i-skolanlänk till annan webbplats



Läs hela rapporten:


http://www.lr.se/opinionpaverkan/undersokningar/arkiv/enskolaforallaellerendastforendel.5.2a23e769135ba778ba5800014950.htmllänk till annan webbplats


För kommentarer och upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55