Huvudmännen missköter uppdraget för skolan

Lärarnas Riksförbund reagerar kraftigt på att vissa kommunpolitiker inte ens har ambitionen att alla ska klara de grundläggande målen i skolan. I den årsrapport som Skolinspektionen lämnar till regeringen i dag framkommer att kommunala politiker sätter som mål att bara 80 procent av eleverna i skolan ska få fullständiga betyg och bli godkända.

Publicerad

Detta visar i blixtbelysning problemet med det kommunala huvudmannaskapet. Jag tycker det är upprörande att vissa politiker inte ens har ambitionen att alla ska lyckas i den allmänna gemensamma skolan, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner.

– Detta är ohållbart! Det går inte att ha en skolorganisation i Sverige där kommunpolitiker tillåts tolka lagen på ett sådant sätt. Det är mycket bra att Skolinspektionen finns och sätter fingret på detta problem. Men det räcker inte! Staten måste vidta konkreta åtgärder och gå längre, säger Metta Fjelkner.

Tvångsförvaltning av alla skolor kan behövas i vissa kommuner
Nyligen gick Lärarnas Riksförbund ut och föreslog att landets 50 sämst presterande skolor ska sättas under tvångsförvaltning och rekonstruktion av staten. (Metta Fjelkner och Peje Emilson i Dagens Industrilänk till annan webbplats den 23/5)

Kanske måste vi nu kräva att staten går längre och också tvångsförvaltar alla skolor i de kommuner där man har uppfattningen att det är OK om var femte elev inte når godkänt?

Det är fullständigt förödande för vårt land, som vill bygga sin konkurrenskraft och framtid på kunskap och innovationstillväxt, att vi har politiker som tillåts lämna och föra elever och ungdomar åt sidan. Det har inte Sverige råd med, säger Metta Fjelkner.

Hälften av de tillfrågade lärarna i Skolinspektionens årsrapport säger att de har elever som behöver stöd men inte få det då de inte ges resurser. Det visar också tydligt att rektorer och huvudmän missköter sitt uppdrag.

Alla elever har rätt till stöd

Varje elev har en rättighet till den undervisning de behöver. Då kan man faktiskt inte undanhålla elever rätt till extra stöd och insatser. Men

d

et är heller inte alldeles säkert att just en så kallad ordinationsträtt är det bästa botemedlet. Det skulle innebära en ökad administrationsbörda på lärarna, säger Metta Fjelkner.

Det ska vara en självklarhet att det finns en organisation som avsätter resurser och en skola som ge elever rätt till specialundervisning eller extra undervisning så att de kan nå godkända resultat.

Bilden av skolan är givetvis inte ensidigt mörk. Det finns lysande exempel på at skolan är bra på många håll. Men det är också viktigt att man vågar se dessa brister och förmår att vidta åtgärder. Det gäller politiker av alla partifärg och från olika läger måste våga agera och inte bara hålla fast vi gamla strukturer, säger Metta Fjelkner.

Varför är det för vissa politiker så tabubelagt att tala om statens ansvar för skolan? Och inte minst ansvaret för att de elever som mest behöver det får den undervisning de har rätt till!





För kommentarer och upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55