Grundskolan är enda chansen för eleverna att lyckas

Grundskolan är enda chansen för eleverna att lyckas. Gymnasieskolan lyckas sällan reparera elevers tidigare misslyckanden i skolan. De individuella programmen är på systemnivå verkningslösa. Det visar en ny undersökning från Lärarnas Riksförbund.

Publicerad

– Det allvarliga är att våra siffror visar att om man misslyckas med grundskolan så får man som elev inte en andra chans i gymnasiet, säger Metta Fjelkner, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Lärarna Riksförbunds omfattande rapport, ”Du får ingen andra chans”, baseras på insamlade data från SCB om 300 000 elever. Den presenteras idag i Almedalen.

Gymnasieskolan kan inte kompensera för brister i grundskolan. Mer än var tionde elev saknar behörighet till gymnasieskolan, år efter år. Nästan var fjärde utlandsfödd elev kan inte börja det ordinarie gymnasiet.

– Såväl de kommunala som de fristående huvudmännen lever inte upp till de statliga kraven om en likvärdig och kompensatorisk skola. Detta trots att det råder politisk enighet på nationell nivå om att skolan ska vara likvärdig och att det kompensatoriska uppdraget är en hörnpelare i skoluppdraget, säger Metta Fjelkner.

– Vi ifrågasätter starkt att det kommunala självstyret är överordnat allt annat. Det ska inte vara överordnat elevers rätt att få resurser, som till stor del tilldelas av staten, för att nå målen.

Undersökningen visar bland annat att:
* Behörighet till gymnasieskolans nationella program är nästan en förutsättning för att få grundläggande högskolebehörighet. Elever som tvingas börja gymnasieskolans individuella program får svårt att nå grundläggande högskolebehörighet.
* Andelen elever med medelhöga meritvärden (160-170 poäng) från grundskolan, men som saknar behörighet till gymnasieskolan, har ökat över tid. Dessa elever saknade godkänt betyg i minst ett av ämnena svenska, engelska och matematik.
* Andelen elever med grundläggande högskolebehörighet sjunker i takt med att de uppmätta studieresultaten från grundskolan sjunker. Det är tydligt att gymnasieskolan inte klarar av att kompensera för misslyckanden i grundskolan.
* Elever med helsvensk härkomst (född i Sverige, båda föräldrarna födda i Sverige) är underrepresenterade i samtliga kategorier elever som saknar grundläggande högskolebehörighet.

Lärarnas Riksförbund arbetar aktivt för en likvärdig skola av högsta kvalitet, där alla elever får möjlighet att utvecklas maximalt.

– Genom kommunaliseringen av skolan och införandet av friskolor på bred front, är det upp till varje enskild huvudman att utforma denna likvärdiga skola. Det är i detta sammanhang viktigt att komma ihåg att själva motivet för kommunaliseringen av skolan, och decentralisering i stort, var lokal variation och olika lokala prioriteringar. Att det statliga uppdraget till skolan, särskilt på senare år, gått i rakt motsatt riktning, är en annan sak, säger Metta Fjelkner.

Förslag på åtgärder:

Staten måste ta ett betydligt större ansvar för att försäkra god och jämn kvalitet i undervisningen i samtliga av landets skolor. Det kräver ett riktat statligt uppdrag utan hänsyn till kommunala prioriteringar och ambitioner, då de senare är en grogrund för ökade klyftor.

Lärarnas Riksförbund anser att ett nytt modernt nationellt huvudmannaskap för skolan är nödvändigt för att vända resultatutvecklingen och värna alla elevers rätt och möjlighet att uppnå skolans mål.

Inom en tydlig struktur måste skolor och lärare få ökad frihet att pedagogiskt avgöra hur undervisningssituationen anpassas på bästa sätt. Det innebär ökade möjligheter att avgöra om undervisning i halvklass eller mindre undervisningsgrupper ska inrättas. Detta gäller särskilt i lågstadiet, men i skolor där segregationen är stor bör det också vara aktuellt i de högre årskurserna.

Staten måste, med tanke på den olikvärdighet som existerar, rikta resurser till skolor med svårast förutsättningar så att dessa kan förbättra sina resultat. Det kan handla om extra medel för åtgärder som ovan, ökade möjligheter till halvklassundervisning och rekrytering av extra lärare.

Det är nu viktigt att kraftfulla och effektiva åtgärder sätts in för att gruppen elever med utländsk bakgrund även i praktiken ska inkluderas av de nationella mål som är uppsatta för skolan. Lärarnas Riksförbund anser att mer stöd, i form av extra resurser och tid, ska ges till denna utsatta grupp.


För kommentarer och upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55