Kortare yrkesutbildning för skoltrötta en möjlighet som bör prövas

Lärarnas Riksförbund är positiva till att regeringen till 2013 tänker införa en möjlighet för skolttrötta elever på yrkesgymnasier att läsa en kortad utbildning. – Vi är i grunden för detta förslag. Det är ett sätt att få studietrötta elever att påbörja en utbildning efter grundskolan, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner.

Publicerad

– Kanske är det fel att kalla den kortade utbildningen för gymnasieutbildning. Det är snarare en utbildning mellan grundskolan och gymnasiet. Jag ser gymnasieutbildningen som skild från grundskolan, den är något annat och kräver vissa förkunskaper, säger Metta Fjelkner.

– Därför blir det väldigt fel när exempelvis socialdemokraternas skoltalesperson Ibrahim Baylan i Sveriges Radios P1 Morgon idag – som argument mot denna kortare utbildning – säger att alla har rätt att lära sig läsa och skriva.

– Självklart har alla den rätten, men det måste ha skett innan gymnasiet! Här gör man ett feltänk. Om den enskilde eleven inte har dessa grundläggande kunskaper inför gymnasiet måste det göras andra särskilda insatser.

– Det är svensk skolas stora problem att elever kan gå igenom grundskolan utan att få grundläggande färdigheter. Grundproblemet i arbetslivet är också bristen på kvalificerad personal. Därför välkomnar jag alla försök att vända på den utvecklingen. Vi behöver fler satsningar på yrkesutbildningar som kan leda ungdomar vidare och inte bara leder till avhopp från gymnasiet, säger Metta Fjelkner.

Ovillkorlig rätt att komplettera
– Vi menar dock att eleverna måste ha en ovillkorlig rätt att fortsätta gymnasiet antingen omedelbart, eller senare, upp till 25 års ålder. Detta kan också vara en möjlighet för ungdomar som är sent komma till Sverige att fortsätta skolgången, och i etapper fullfölja utbildningen efter hand som man behärskar språket bättre, säger Metta Fjelkner.

– Egentligen behöver elever mer undervisning och mer kunskaper. Men det är bättre med en ettårig utbildning än ingen utbildning år alls. Någonting måste göras mot avhoppen från gymnasieskolan som fortsätter år efter år. Uppåt trettio procent av en årskull fullföljer inte gymnasiet. Här menar vi att alla förslag är värda att prövas.

Det viktigaste är att alla elever får möjlighet att avsluta en utbildning. Även de som inte känner sig rustade att läsa vidare. Många som börjar ett program väljer ändå att hoppa av. Förutom att dessa ungdomar ändå får svårare att få ett jobb så skadas deras självkänsla. Och betyg från en ettårig utbildning är bättre än inget alls.

– Vi är positiva till att åtgärder vidtas för att ungdomar inte blir fast efter 9 an om de inte kommer in på gymnasiet, säger Metta Fjelkner.


Den kortare utbildningen med yrkesintroduktion ska huvudsakligen innehålla yrkesförberedande kurser men kan även innehålla grundskoleämnen utifrån elevernas behov. Yrkeskurserna inom yrkesintroduktion kan komma från ett nationellt program, men de kan också bestå av annan yrkesutbildning och arbetsplatsförlagt lärande.


För kommentarer och upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55