Nordiska språk i strykklass i svenskundervisningen

Ny undersökning visar att stor andel av lärarna i svenska själva uttrycker att de inte har tillräcklig kompetens för undervisning i nordiska språk inom sitt ämne. – Det kan visa sig i en undervisning som inte täcker in det centrala området och inte ger eleverna tillräckliga möjligheter att nå de uppsatta kunskapskraven, säger Lärarnas Riksförbund ordförande Metta Fjelkner.

Publicerad

Närmare var femte lärare uppger att de inte har den kompetens som krävs för att undervisa i nordiska språk. Det visar en ny undersökning som presenteras på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg idag.

– De nordiska länderna har en lång gemensam historia, såväl kulturellt som språkligt. Det är bekymmersamt att det är nästan dubbelt så vanligt att lärarna upplever att de inte alls har kompetens, än att de helt har den kompetens som krävs i nordiska språk, säger Metta Fjelkner.

För undervisningen i svenska, i både grund- och gymnasieskolan förväntas eleverna successivt, utifrån kunskaper om språkförhållanden i Sverige och övriga Norden, utveckla en förmåga att reflektera över olika former av språklig variation och det svenska språkets utveckling över tid.

– För att eleverna ska kunna göra detta krävs att de i undervisningen ges möjlighet att utveckla dessa kunskaper och förmågor. Därmed krävs att lärarna har möjlighet att utifrån sin kompetens och givna resurser ge utrymme för området ”nordiska språk” i undervisningen, säger Metta Fjelkner.

Lärarnas Riksförbund, som organiserar majoriteten av landets språklärare, har inför årets mässa genomfört en kartläggning bland medlemmarna för att få veta hur det ser ut med undervisningen i "nordiska språk" i svenskämnet. Enkäten har skickats till tre grupper av lärare, de som undervisar i svenska i årskurserna 4-6 och 7-9 i grundskolan samt de som undervisar i gymnasieskolan. Totalt har drygt 900 lärare svarat på frågorna.

Slutsatsen av undersökningen är att en alltför stor andel av lärarna själva uttrycker att de inte har tillräcklig kompetens på detta område, vilket visar sig i en undervisning som inte täcker in det centrala området och inte ger eleverna tillräckliga möjligheter att nå de uppsatta kunskapskraven. För många av lärarna, som ändå upplever sig ha tillräcklig kompetens finns andra praktiska hinder som i sin tur ger negativa resultat på undervisningen.

Därför kräver förbundet nu att:

  • andelen behöriga lärare i svenska ökar, framför allt i grundskolan men även i gymnasieskolan,

  • området nordiska språk, för alla blivande lärare som ska undervisa i svenska, ingår i lärarutbildningen,

  • fortbildning erbjuds på området nordiska språk, dels genom kurser, dels genom att lärare ges tid att utbyta kunskap och erfarenheter med varandra. Gärna genom att lärare i de nordiska länderna ges möjlighet till studiebesök och undervisningsutbyte,

  • de nya kurs- och ämnesplanerna utvärderas i förhållande till den tid ämnet ges i grundskolans timplan samt

  • det för gymnasieskolans kurser fastslås att varje poäng ska motsvaras av minst en lärarledd undervisningstimme.

Läs hela rapporten, "Nordiska språk i svenskundervisningen" här.


För kommentarer och upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55