Lärarna måste få makten över läromedlen

Idag berövas lärare i stor utsträckning rätten att styra över sina läromedelsval. Det berövar läraren rätten att avgöra hur arbetet ska genomföras på bästa sätt. Det är oroväckande. I Lärarnas Riksförbunds rapport ”Makten över läromedlen”, som presenteras i dag, granskas lärarnas möjlighet att styra över läromedlen i undervisningen.

Publicerad


– Lärarna beskärs möjligheter att faktiskt styra över sitt arbete genom olika beslut och riktlinjer som kommun och skolledning sätter upp. Det handlar såväl om hur arbetstiden disponeras, hur lärarna organiseras, vilka ekonomiska ramar som finns, vilka satsningar kommunen väljer att göra eller inte göra. Ett flagrant exempel på det senare är hur vissa kommuner bestämmer sig för att genomföra stora IT-satsningar och därmed stänger dörren för användandet av andra läromedel, säger Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund.


Undersökning är gjord bland över 1 500 lärare i svensk grund- och gymnasieskola samt vuxenutbildning. Den handlar om vad som styr, påverkar och begränsar lärarnas läromedelsval.


Det visar sig bland annat:


  • Att det finns stora skillnader i vilken utsträckning lärarna upplever att de är autonoma i sina läromedelsval. Lärarna uppger i högre grad att de är autonoma ju högre upp i skolsystemet de återfinns. Endast var femte lärare i grundskolans år 4-6 uppger att läromedelsvalen är helt upp till dem själva i jämförelse med var tredje i gymnasieskolan och nästan varannan i vuxenutbildningen.


  • Att ämneskollegiet är den instans som i störst utsträckning påverkar läromedelsvalen. Organiseringen av lärarna i gymnasieskolan har stor betydelse för lärarnas autonomi. Nästan hälften av de lärare som organiseras i ämnesarbetslag uppger att kollegiet har störst påverkan på läromedelsvalen jämfört med endast en fjärdedel av de lärare som organiseras i programarbetslag.
  • Att de ekonomiska ramarna är det som i störst utsträckning begränsar lärarnas läromedelsval. Störst betydelse har de ekonomiska ramarna i grundskolan och betydelsen avtar högre upp i skolsystemet. Detsamma gäller för tids- och kompetensmässiga faktorer.


  • Att de läromedel lärarna efterfrågar i störst utsträckning är nya läroböcker i sina ämnen, ny digital programvara samt digital hårdvara. Resultaten visar också att de fristående skolorna har kommit längre i utbyggnaden av sin IT-infrastruktur än de kommunala samt att gymnasieskolan kommit längre än grundskolan.


Lärarnas Riksförbunds slutsatser av undersökningen är:


  • Att ämneskollegiernas roll i skolan måste förstärkas och förtydligas avseende ansvar för undervisningens uppläggning.
  • Att ämnessamarbetet i grund- och gymnasieskolan ska ledas av antingen en förstelärare eller lektor.
  • Att själva grunden för att adekvata läromedelsval görs i den svenska skolan ligger i att vi endast har legitimerade lärare som är behöriga i sina ämnen och för den skolform och årskurs som de är verksamma i.
  • Att det måste ske en riktad statlig läromedelssatsning till främst grund- och gymnasieskolan med målsättningen:
    • att förnya och uppdatera stora delar av såväl det analoga som digitala läromedelsbeståndet,
    • att förstärka IT-infrastrukturen i skolan samt
    • att öka lärarnas möjligheter att styra över sina läromedelsval



För kommentarer och upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55