Ny internationell undersökning: Svenska lärare minst nöjda i EU

Idag presenterade Skolverket resultatet av två internationella kunskapsmätningar, TIMSS och PIRLS. Undersökningsresultaten är alarmerande på flera punkter. De visar att kommunerna lever inte upp till ansvaret för skolan och kommunerna heller lever inte upp till sitt ansvar gentemot lärarna. Undersökningen visar nämligen att svenska lärare är minst nöjda med arbetsvillkoren i EU, och är även mist nöjda med sitt yrkesval.

Publicerad


- Det framgår tydligt att de senaste tjugo årens kommunal huvudmannaskap lett utvecklingen i fel riktning. Vi på Lärarnas Riksförbund anser att det är hög tid för ett antal nya skolreformer. Den första är att staten bör ta tillbaka ansvaret för skolans undervisning, säger Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund.


Lärarnas Riksförbund föreslår följande:


  • Ändra huvudmannaskapet. Staten får ta över skolan från kommunerna. Staten måste ta ett betydligt större ansvar för kvaliteten i undervisningen i landets skolor. Det kräver ett riktat statligt uppdrag utan hänsyn till kommunala prioriteringar och ambitioner.
  • Eleverna ska garanteras behöriga välutbildad lärare. Attrahera de bästa lärarna, då krävs bättre villkor och höja löner.
  • Fler lärarledda undervisningstimmar. Eleverna i den svenska skolan får för lite undervisningstid med sin lärare. För få läraledda undervisningstimmar leder till att elever inte når kunskapsmålen. Vi kräver att timplaner för grundskolan införs, för alla ämnen. Eleverna måste få mer garanterad tid med sina lärare.
  • Mindre klasser, mindre gruppstorlekar. Stora klasser missgynnar vissa elever. Elevgrupperna i den svenska skolan är så stora att det blir omöjligt att ge alla barn likvärdiga kunskaper och förutsättningar. Vi vill ha mindre grupper i skolan.
  • Makt att sätta in särskilt stöd. Alla barn och ungdomar måste få rätt hjälp och den undervisning de behöver. Ge lärarna en ordinationsrätt så att de alltid har rätt att sätta in särskilt stöd och extra resurser när en elev behöver det.
  • Ett extra år grundskola. Grundskolan måste bli tioårig med riktig skolstart i sexårsålder. Då har barnen och eleverna rätt att möta rätt utbildade lågstadielärare som kan skriv och läsinlärning


-

De svenska elevernas resultat blir bara sämre i ett internationellt perspektiv. Det är dags att höja blicken och se vad vi kan göra annorlunda i svensk skola. Vi, som företräder lärarna har en god inblick i vad som krävs för att förbättra elevernas resultat framöver. Vi hoppas att detta resultat kan vara en ögonöppnare för vad som behöver ändras i svensk skola, avslutar Metta Fjelkner.



För kommentarer och upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55