Undervisningstiden skärs ner – elever i gymnasieskolan sviks

Den frihet som infördes för skolhuvudmännen att styra över undervisningstiden har inte blivit ett sätt att hjälpa elever i behov av stöd – det har blivit ett sätt att göra generella nedskärningar i undervisningstiden. – Det är dags att åter garantera dem en likvärdig rätt till gymnasieskolans viktigaste resurs för lärande – den lärarledda undervisningen, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Bo Jansson.

Publicerad

En ny undersökning från Lärarnas Riksförbund bland cirka ett tusen gymnasielärare visar att eleverna ges helt olika förutsättningar beroende på i vilken skola de går.



Färre undervisningstimmar och mer självstudier
När de fasta timplanerna avskaffades i gymnasieskolan gjordes det utan avsikt att den totala undervisningstiden i gymnasieskolan skulle minska. Det tycks den däremot ha gjort. Dels genom att färre undervisningstimmar läggs ut, dels genom att mycket undervisningstid kan vara så kallad lärarlös undervisningstid eller tid för ”självstudier”.

En stor andel elever med låga meritvärden från grundskolan skulle ha behövt ett regelrätt särskilt stöd för att klara sina gymnasiestudier.

– Många av dem hade också kunnat lyckas bättre med sina studier om de bara hade fått mer lärarledd undervisning i ämnena, säger Bo Jansson.

Stora skillnader
Det visar sig finnas stora skillnader mellan hur mycket undervisningstid som läggs ut, både mellan olika kurser men också inom samma kurser. Medelvärdet för de undersökta 100-poängskurserna är 86 undervisningstimmar och standardavvikelsen – spridningen – är mycket stor, 13,5 timmar.

– Vi ser att huvudmännen inte använder friheten att styra över tiden för att kompensera de elever som behöver det mest – de har använt den för att göra generella nedskärningar i undervisningstiden, säger Bo Jansson.

Huvudmännens möjligheter att styra över undervisningstiden efter elevernas förutsättningar och behov skulle göra att elever med särkskilda behov skulle få mer stöd. Men detta görs i mycket liten omfattning. Exempelvis uppger en tredjedel av lärarna i undersökningen att mindre än 80 undervisningstimmar läggs ut för en 100-poängskurs. Detta ska jämföras med att endast 5 procent anger att det läggs ut 100 timmar eller mer per kurs.

Lärarnas Riksförbund menar att kopplingen mellan ett kurspoäng och en undervisningstimme måste återinföras snarast och huvudmännens skyldighet att erbjuda särskilt stöd till de elever som behöver det därutöver förstärkas.

Länk till debattartikellänk till annan webbplats i Svenska Dagbladet.
länk till annan webbplats

Länk till undersökningen.länk till annan webbplats


För kommentarer och upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55