Mindre administration för Sveriges lärare

Central rättning av nationella prov är efterfrågat och regeringen kommer idag med positivt besked. Men förslagen om central rättning och förslag om tidigare betyg måste utredas ordentligt för att få bästa möjliga effekt.

Publicerad

I dag presenterade regeringen ett nytt reformpaket för skolan. Nationella prov ska rättas centralt, betyg ska sättas från årskurs fyra och individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen ska endast ges till och med årskurs 3. Det ska även införas en läskontroll för eleverna i årskurs ett.

Bra med central rättning
- Jag har länge efterfrågat central rättning av nationella prov och frågan har blivit allt viktigare efterhand när vi har fått fler nationella prov. Därför är det bra att regeringen har lyssnat och nu föreslår central rättning. De förslag som kom idag kan sammantaget minska lärares arbetsbelastning och öka likvärdigheten för eleverna. Det är viktigt att utreda de olika delarna ordentligt och sedan fatta de definitiva besluten utifrån vad utredningen kommer fram till, säger Bo Jansson, ordförande för Lärarnas Riksförbund, i en kommentar.

De åtgärder som nu måste utredas kommer att kunna minska lärarnas administrativa börda så att mer fokus läggs på uppgifter som är direkt knutna till undervisningen.

Tidigare betyg måste utredas
Innan betyg från årskurs fyra införs så måste den reform som nyligen genomförts, med betyg från årskurs sex, hinna sätta sig. Innan några förändringar sker vill vi ha en ordentlig utvärdering och särskild utredning som tittar på vad modern forskning säger.

Lärarnas Riksförbund har vid ett flertal tillfällen lyft fram det akuta i dagens situation vad gäller lärarnas totala arbetsbörda. Här finns dessutom en partsgemensam dialog om vikten av att lärarna kan koncentrera sig på kärnuppdraget.

Viktigt med ökad likvärdighet - staten måste ta ansvar
Likaså handlar det om att öka likvärdigheten genom central rättning av nationella prov och stärkt kunskapsfokus genom läskontrollen i årskurs ett. Lärarnas Riksförbund är positivt till att staten tar ett ökat ansvar för lärarnas arbetssituation och för de fallande kunskapsresultaten.

- Det vore mer logiskt och effektivt att staten tar huvudansvaret för skolan istället för att hela tiden komma med nya förslag som vittnar om att styrningen inte fungerar. Det är svårt för staten att överblicka konsekvenserna av de egna reformerna när det är upp till 290 kommuner att stå för genomförandet, avslutar Bo Jansson.


För kommentarer och upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55