Hälften av eleverna saknar motivation

En undersökning som Lärarnas Riksförbund och Sverige Elevkårer gjort visar att över hälften av gymnasieeleverna har lite eller ingen motivation alls för sina studier. Samtidigt svarar 87 procent av eleverna att den allra viktigaste faktorn för att öka elevernas studiemotivation är att ha engagerade och kunniga ämneslärare. Nu menar de båda organisationerna att undervisningsuppdraget måste renodlas för att lärare ska kunna koncentrera sig på sitt kärnuppdrag - att undervisa.

Publicerad


-

          -

Jag ser det som ett jätteproblem att eleverna saknar studiemotivation. Det är riktigt allvarligt. Motivation och drivkraft måste komma inifrån. Viljan att göra något med sitt liv. Att se nyttan med en utbildning. Men mycket handlar om att ha engagerade, kunniga lärare som har tid att kunna ge av sig själva. Det krävs ett gediget för- och efterarbete för att skapa intressanta lektioner. Tid som inte alltid finns då läraren förväntas göra allt fler andra arbetsuppgifter. Renodla undervisningsuppdraget, avlasta lärarna och minska administrationen, och vi kommer se en annan bild, säger Bo Jansson ordförande för Lärarnas Riksförbund.


Fler och fler hoppar av skolan


Det är sedan tidigare känt att cirka var fjärde elev hoppar av sina gymnasiestudier. Men nu visar nya siffror att det finns ytterligare en grupp som är i riskzonen för avhopp. Så många som 20 procent uppger nu att de någon gång övervägt att hoppa av.

- Det är en fruktansvärd siffra att ta del av. Att elever ens överväger att hoppa av gymnasiet är ett stort misslyckande i sig. Staten behöver tillskjuta mer resurser för att vända denna trend och hjälpa elever som har det tufft. Lärares administrativa börda behöver minska kraftigt och undervisningstiden behöver regleras så att elever får den undervisning de är berättigade till, säger Emil Gustavsson, ordförande för Sveriges Elevkårer.


Får inte tillräckliga kunskaper i grundskolan


Bara sex procent av lärarna uppger att eleverna i stor utsträckning får tillräckliga kunskaper i grundskolan för att klara av studierna i gymnasieskolan. Lärarna anser att grundskolan borde ge eleverna bättre färdigheter i svenska, matematiskt/logiskt tänkande samt i analytiskt tänkande. De elever som kommer till gymnasiet med svaga kunskaper har sedan svårt att klara av sina fortsatta studier.


-

          -

Elevernas kunskaper från grundskolan är otillräckliga. Det har vi också sett i PISA -resultaten. Alltför många elever lämnar grundskolan med svaga studieresultat och ofullständiga betyg. För att vända denna negativa trend måste insatser och stöd sättas in tidigare. Det är helt klart. Redan på låg- och mellanstadiet måste behoven upptäckas.


Att motverka avhopp från gymnasieskolan börjar redan på lågstadiet, säger Bo Jansson.


För kommentarer och upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55