Aktiv smittbekämpning också i skolan

I en ny stor undersökning bland våra skyddsombud uppger en fjärdedel av dem att Folkhälsomyndighetens rekommendationer inte följs. Medlemmar vittnar om att undervisningen tillåts pågå i trånga lokaler där det är praktiskt taget omöjligt för lärare och elever att hålla avstånd. Detsamma gäller i trapphus och korridorer.

Publicerad


– Det är inte konstigt att oron är utbredd på skolorna. Nu måste alla huvudmän och rektorer för skolor med elever i åk 7, 8 och 9 i grundskolan, gymnasieskolan och Komvux i samråd med skyddsombuden fatta aktiva beslut om undervisningen ska ske i skolan eller på distans. Huvudspåret måste vara att all verksamhet som kan ske från hemmet också ska ske från hemmet, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.

En femtedel av skyddsombuden uppger i undersökningen att det inte ens gjorts några riskbedömningar gällande smittrisker.


– Det här duger inte. Riskbedömningar måste omedelbart genomföras på varenda skola och hållas uppdaterade. Förbudet mot allmänna sammankomster med fler än åtta personer måste dessutom omfatta vuxna personer i skolan. För vuxenutbildningen innebär det en övergång till distansundervisning eller undervisning i mindre grupper. Därutöver måste undervisning i trånga lokaler med upplevd risk omedelbart snabbavvecklas. Lärare som fortsätter undervisa på sin arbetsplats ska, om de efterfrågar det, också erbjudas kostnadsfria munskydd av arbetsgivaren, säger Åsa Fahlén.

Många skyddsombud uppger att vårens kunskapstapp inte har hanterats på skolorna. Närmare hälften svarar att kunskapstappet hanterats genom att lärare stressar mer för att hinna inom ordinarie arbetstid.


–I våras fick lärarkåren utan förberedelse i många fall samtidigt bedriva både vanlig undervisning, distansundervisning och ofta också täcka upp för sjuka kollegor. Det håller förstås inte. Nu ökar återigen kunskapstappet till följd av nedstängningarna. Det behövs därför mer pengar till skolorna för att så snart förhållandena tillåter det börja fylla igen kunskapstappet. Det kan till exempel handla om att möjliggöra mindre undervisningsgrupper som ger bättre förutsättningar för individuella anpassningar, avslutar Åsa Fahlén.


För kommentarer och upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

$contact.phone