Friskolor och skolval

Så tycker Lärarnas Riksförbund

Lärarnas Riksförbund har ända sedan friskolereformen på 1990-talet haft en positiv inställning till friskolor. Den ursprungliga tanken att föräldrar och/eller lärare skulle kunna starta kooperativ, att stiftelser och andra icke vinstdrivande organisationer kan få driva skola utifrån en pedagogisk idé, är exempel på sådant förbundet fortfarande står bakom.

Att friskolesektorn skulle utvecklas till en industri med koncerner/riskkapitalbolag/aktiebolag är en utveckling som vi inte såg komma. Förbundets mening är att det är pedagogiken som ska stå i centrum, inte vinstintresset.

Fortfarande är det dock så att det är positivt för förbundets medlemmar att ha flera olika arbetsgivare att välja bland, och den delen bejakar vi. Vi ser i våra arbetsmiljöundersökningar att lärare i friskolor trivs bättre, och är mer nöjda, med sin arbetsplats än lärare som är anställda vid kommunala skolor.

Förbundets politik på området ligger fast

Lärarnas Riksförbunds politik på området kan sammanfattas enligt följande:

  • En i grunden positiv inställning till privata huvudmän med ett intresse att förbättra skolan.
  • Olika pedagogiska idéer ska kunna utvecklas och bejakas, så länge samtliga skolor följer de statliga styrdokumenten.
  • Eventuellt överskott som uppstår i skolan ska återinvesteras i verksamheten, där var överskottet uppstått. Det betyder att skattepengar inte ska gå till privat vinstutdelning.
  • Aktiebolag är en olämplig organisationsform för skolverksamhet. De bör fasas ut och ersättas med andra bolagsformer med incitament som passar offentligfinansierad verksamhet.
  • Alla skolor ska finansieras av staten och det ska finnas en statligt reglerad resursfördelningsmodell som tar hänsyn till elevsammansättning. En skola med ett gynnsamt elevunderlag behöver inte lika mycket resurser till undervisning och elevhälsa som en skola i till exempel ett utanförskapsområde.
  • Skolvalet behöver justeras för att anpassas till ett nytt samhälle. Förutsättningarna ser inte likadana ut som i början på 1990-talet då reformen lanserades. Segregationen måste minska och liksom kundtänkandet. Kösystemet måste avskaffas och andra urvalsgrunder utredas.
  • Systemet med skolpeng behöver göras om. Idag är skolpengen en renodlad elevpeng. Istället skulle en framtida skolpeng mer kunna ta hänsyn till att finansiera skolklasser, och i mindre utsträckning enskilda elever. Detta behöver utredas.
  • Det behövs en tydligare dimensionering av skolenheter i Sverige. Det innebär ökad kontroll av etablering av friskolor, där det faktiska behovet av en ny friskola ska styra, inte endast om friskolan uppfyller vissa kriterier.

Förbundet för regelbundet diskussioner med aktörer i friskolevärlden för att förankra förbundets politik om att utveckla skolpolitiken. För vissa delar vinner vi aktivt gehör, andra delar stöter vi på motstånd. Vi är varken rädda för att göra gemensamma utspel i saker där vi är överens, liksom själva kritisera delar vi uppfattar som starkt problematiska.


Kunskap kan inte vara kränkande

Kunskap kan inte vara kränkande

Skolan måste vila på en vetenskaplig kunskapssyn. Därför är det djupt oroande att det i Sverige i dag finns skolor som vägrar bygga undervisningen på ...

Läs vår debattartikel 5 april 2019

Uppdaterad