Reformera vuxenutbildningen

Staten måste ta ett helhetsansvar för vuxenutbildningen

Det är angeläget att Sverige tar tag i utmaningarna inom den kommunala vuxenutbildningen. Det innebär rejäla satsningar på att förbättra lärarnas arbetsvillkor och att sätta stopp för utbildning på entreprenad.

Sverige behöver ett Komvux för framtiden

I kölvattnet av Coronakrisen är det många som tvingas omvärdera sin framtid. Arbetslösheten i Sverige har skjutit i höjden och är den fjärde högsta i hela EU. Bara Grekland, Spanien och Italien hade en större andel arbetslösa i juli 2020 enligt siffror från Eurostatlänk till annan webbplats. Parallellt är bristen på arbetskraft ett fortsatt stort problem. Framför allt är det offentlig sektor som letar efter rätt kompetens.

För att arbetsmarknaden ska fungera behövs möjligheter till ett livslångt lärande. Komvux innebär en andra chans inte minst för alla de tiotusentals ungdomar som inte lyckas nå gymnasieexamen, varje år. Därför är det så oerhört viktigt, både ur individens och samhällets perspektiv, att Sverige har en bra och fungerande vuxenutbildning.

Värna kvaliteten – sätt stopp för entreprenaderna!

Dessvärre är bristerna stora på många håll i landet när det gäller kommunernas ansvar att upprätthålla en vuxenutbildning av god kvalitet. Den stora boven i dramat är entreprenadssystemet där ansvaret för Komvux läggs ut på underleverantörer. I de kommunala upphandlingarna är det oftast pris som går före kvalitet, vilket drabbar både de studerande och den personal som arbetar inom vuxenutbildningen.

Att kommuner väljer utbildningsanordnare vars främsta merit är att bedriva billig undervisning innebär att helt nödvändiga satsningar på lärarna uteblir. Med tanke på den rådande lärarbristen och det alltmer komplexa uppdraget är det rejäla satsningar på lärarnas löner och arbetsmiljö som behövs, inte nedskärningar och försämrade arbetsvillkor.

Lärarna inom vuxenutbildningen har idag stora undervisningsgrupper där eleverna har vitt skilda bakgrunder och förutsättningar och mycket varierande studietakt. För en lärare blir det helt oförenliga krav som förutsätter en närmast övermänsklig uthållighet och där labyrinten av administrativa åtagandena kan gå ut över undervisningens kvalitet.

Regeringens ambition och vilja att satsa på Komvux inom Kunskapslyftet under de senare åren, och så även i 2020 års budgetproposition, är förstås mycket välkommet. Men att lägga allt fokus på att skapa fler utbildningsplatser när lärarna inte räcker till och förutsättningarna inte finns är reformer utan styrfart. Det måste till rätt och riktiga satsningar på sådant som gör skillnad på riktigt.

LR kräver bättre arbetsvillkor för lärare inom Komvux

Lärarna och studie- och yrkesvägledarna inom vuxenutbildningen måste få rimliga förutsättningar att kunna göra ett bra jobb. Här måste regeringen ta sitt ansvar och sätta stopp för utbildning på entreprenad och kontinuerlig antagning. Det var också ett stort misstag att utesluta lärarna inom Komvux ur det statliga Lärarlönelyftet. Skarpa initiativ måste komma från regeringen så att inte fler lärare och vägledare flyr vuxenutbildningen utan istället att fler kan rekryteras.

I november 2020 kommer en utredninglänk till annan webbplats att lämna förslag på hur man kan förbättra kvaliteten inom Komvux för elever med svenska som andraspråk. Vi utgår ifrån att utredningen inte missar möjligheten att ta upp frågan om vuxenutbildning på entreprenad liksom att skapa ordning och reda i antagningen av nya elever. Det var dessvärre precis den möjligheten man missade med den tidigare komvuxutredningen ”En andra och en annan chans – ett komvux i tidenlänk till annan webbplats”.

Det är dags att Sverige får ett Komvux i tiden och att den kommunala vuxenutbildningen rustas rejält för uppdraget. Det innebär satsningar som ökar förutsättningarna för alla studerande, oavsett om det är en första eller andra chans. Sveriges framgång vilar på investeringar i kunskap.

LÄRARNAS RIKSFÖRBUNDS POLICY FÖR VUXENUTBILDNINGEN:

1. Entreprenadsystemet måste fasas ut

Möjligheterna för kommunerna att lägga ut vuxenutbildning på entreprenad måste fasas ut. De aktörer som formellt ansvarar för vuxenutbildningen, det vill säga de kommunala huvudmännen, är de som fullt ut ska utföra den utbildning man har ansvar för.

2. Staten måste ta över huvudmannaskapet för vuxenutbildningen

Staten måste ta över ansvaret för finansieringen och dimensioneringen av vuxenutbildningen via en regional statlig organisation. Detta är nödvändigt för att säkra en likvärdig tillgång till och kvalitet på vuxenutbildningen.

3. Minska arbetsbelastningen och ge utrymme för kärnuppdraget

Lärare och studie- och yrkesvägledare måste få fokusera på kärnuppdraget: undervisning och vägledning. Därför bör alla arbetsuppgifter som inte är naturligt kopplade till kärnuppdraget tas bort från lärarna och studie- och yrkesvägledarna.

4. Antagning av elever måste ske under ordnade former

Dagens situation med löpande antagning av elever under studieåret och blandade studiegrupper ger dåliga villkor för undervisningen. Därför behöver man införa ett nationellt regelverk som innebär att antagning normalt bör ske vid fastställda tidpunkter åtminstone när det gäller grundläggande- och gymnasial vuxenutbildning, samt att studiegrupper med elever som läser olika kurser i olika hastighet måste fasas ut.

5. Säkra tillräcklig undervisningstid

Elever och lärare måste garanteras tillräcklig undervisningstid för att kunna nå kunskapsmålen. Därför bör man överväga att införa en minsta garanterad lärarledd undervisningstid för heltidskurser inom den grundläggande- och gymnasiala vuxenutbildningen men som inte får leda till att arbetsbelastningen ökar.

6. Lärare ska omfattas av ett nationellt professionsprogram

Tillgång till kontinuerlig fortbildning i kombination med karriärmöjligheter är centralt för att rekrytera och behålla lärare i vuxenutbildningen. Därför måste lärare i vuxenutbildningen, liksom övriga lärare i skolväsendet, omfattas av ett nytt nationellt professionsprogram för lärare.

7. Förstärk studie- och yrkesvägledningen i vuxenutbildningen

Inför ett krav i skollagen på en studie- och yrkesvägledarexamen för att få tillsvidareanställning som studie- och yrkesvägledare. Hållbara tjänster för studie- och yrkesvägledare behöver skapas bland annat via ett riktmärke för hur många studerande en vägledare högst ska ansvara för samt en begränsning av antalet arbetsplatser och arbetsområden. Studie- och yrkesvägledare måste även omfattas av ett professionsprogram.

8. Inför ett statligt lönelyft för lärare inom vuxenutbildningen

Lärare inom vuxenutbildningen måste omfattas av det statliga lärarlönelyftet för att öka attraktiviteten i skolformen. Det innebär också att staten behöver tillskjuta mer resurser till reformen. På längre sikt behövs ett nytt lönesystem som är kopplat till professionsprogrammet.

9. Satsa på vuxenutbildningens vetenskapliga grund

Det är avgörande att vuxenutbildningen, liksom utbildning i övriga skolväsendet, vilar på en god vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Därför bör stat och huvudmän satsa mer på praktiknära forskning med relevans för vuxnas lärande och vuxendidaktik, vilket också har en tydlig koppling till professionsprogrammet.

10. Bättre stöd och utbildning till fackliga ombud inom vuxenutbildning

De fackliga ombuden är ofta ensamma om att arbeta inom skolformen i sin kommunförening. Därför behöver ombuden stödjas genom att det tas fram centralt utformat material och utbildningsinsatser som understödjer arbetet att bland annat utveckla fungerande arbetstidsmodeller.


Uppdaterad