Visselblåsare — Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm

Betänkande SOU 2014:31

Lärarnas Riksförbund har beretts tillfälle att yttra sig över arbetsmarknadsdepartementets förslag till ovan rubricerade betänkande.

Publicerad

Lärarnas Riksförbund tillstyrker

  • Att en ny lag stiftas om stärkt skydd för arbetstagare som slår larm.
  • Att utgångspunkten för repressalieförbudet är detsamma som i diskrimineringslagen.
  • Att skyldigheten för arbetsgivaren enligt förslaget till lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160) är tvingande och inte kan avtalas bort.

Lärarnas Riksförbund ser följande brister i förslaget

  • Lagförslaget är otydligt och innebär svårigheter att tillämpa i praktiken.
  • Regleringen om interna larm oroar förbundet. Det är bekymmersamt att denna reglering nu avser att det bara ska vara vid allvarliga missförhållanden som arbetstagaren kan larma internt och vara skyddad enligt lagförslaget. Enligt förbundets uppfattning kan detta innebära en risk för att lagen ger klartecken för att missförhållanden som inte är allvarliga av arbetsgivaren kan tillåtas fortgå och att det även är fritt fram för repressalier mot den arbetstagare som larmar.

Syftet med en lag om skydd för arbetstagare som slår larm är att i möjligaste mån se till att arbetstagares iakttagelser om missförhållanden i verksamheten kommer fram. Om en arbetstagare först måste ta ställning till graden av allvarlighet innan han eller hon larmar internt, kommer med stor sannolikhet detta att leda till att färre arbetstagare i praktiken vågar slå larm.

Förbundet ser ingen större fara med att skyddet för arbetstagare som slår larm skulle medföra risk för att arbetstagare larmar om rena arbetsledningsbeslut som man ogillar. Det ska vara fråga om missförhållanden och dit torde arbetsledningsbeslut sällan höra. Mellan den svenska arbetsmarknadens parter finns andra kanaler för att behandla impopulära arbetsledningsbeslut, så något behov av att utnyttja interna larm för att få till stånd en dialog med arbetsgivaren finns inte.

Lärarnas Riksförbund kan i och för sig dela uppfattningen att det är rimligt att arbetstagaren som huvudregel först ska larma internt men att det i vissa situationer är befogat att direkt larma externt om missförhållanden.

En viktig fråga som utredningen inte belyser är vilka ytterligare åtgärder en arbetstagare kan vidta om den interna rapporteringen inte leder till några åtgärder från arbetsgivarens sida.

  • Enligt Lärarnas Riksförbund bör den arbetstagare som slår larm om missförhållanden omfattas av den mottagande personens tystnadsplikt även om interna rutiner saknas vid arbetsplatsen.

Lärarnas Riksförbund avvisar

  • Att lagen ger ett stärkt skydd endast för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet.
  • Att lagen som huvudregel är tvingande men att avvikelser från lagen får göras genom centrala kollektivavtal. Denna konstruktion rimmar illa med ambitionen avseende transparens, förståelse och insikt om lagen hos gemene man och den skyddslagstiftning som lagen avser att vara.

Även samhällsintresset talar starkt för att det inte ska vara möjligt att avtala bort skyddet, för arbetstagare som slår larm om missförhållanden, i centrala kollektivavtal.

  • Att det ska krävas att den arbetstagarorganisation som en arbetstagare kan larma till ska vara bunden av ett kollektivavtal med den aktuelle arbetsgivaren. Lärarnas Riksförbund kan inte inse skälen för detta krav.
  • Att förslaget till lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160) innebär att arbetsgivaren ska ha rutiner för interna larm endast om allvarliga missförhållanden eller vidta andra åtgärder som underlättar sådana larm.


Mer inom ämnet


För kommentarer

Kontakta aktuell utredare via förbundets växel:

08-613 27 00

För upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55