Betyg och betygssättning

Förslag till Skolverkets allmänna råd kommentarer

Lärarnas Riksförbund instämmer i stort i förslaget till allmänna råd men vill lyfta ett antal synpunkter och kommentarer kring de föreslagna skrivningarna.

Publicerad

Förbundet välkomnar att Skolverket tagit fram nya allmänna råd som tar ett samlat grepp kring betyg och bedömningsfrågor, som ju till största del är gemensamma för alla skol­former. Det är också bra att förslaget tar upp och försöker förtydliga flera aspekter som det rått oklarheter kring, som till exempel kring betygen B och D och betyg­sättning när den som undervisar inte är legitimerad lärare. Det kan bidra till att förstärka likvärdigheten och enhetligheten i skol­väsendet och har potential att utgöra ett gott stöd till berörda lärare och rektorer.
Lärarnas Riksförbund vill samtidigt understryka vikten av att den av Skolverket nyligen beslutade översynen av kursplanerna i grund­skolan verkligen leder till positiva förbättringar för lärarkåren. Inte minst krävs ett rejält omtag kring kunskapskravens utformning, inte minst när det gäller de så kallade värdeorden.

Förutsättningar för samråd mellan lärare kring betyg och betygssättning
I förslaget betonas på flera ställen att lärare bör samråda med andra lärare kring betyg och bedömningsfrågor. I kapitel 3 Betygssättning framgår till exempel att lärare bör samråda kring tveksamheter om hur en elevs resultat på ett nationellt prov särskilt ska beaktas och kring tveksamheter om att bortse från enstaka delar av kunskaps­kraven. Lärarnas Riksförbund instämmer i att det är viktigt att lärare vid behov samråder men att förslaget inte beaktar att det på många skolor i dag finns lärare som är ensamma i sina ämnen och att det på vissa små skolor finns få lärare generellt, vilket försvårar eller omöjlig­gör samråd. Dessutom saknas ofta de tidsmässiga förut­sättningarna då många lärare redan har en väldigt ansträngd arbetssituation och har svårt att hinna med planering, genomförande och efterarbete av den egna undervisningen.
Förbundet anser därför att det, inte minst i kapitel 3, måste föras in allmänna råd som markerar att rektor och huvudman måste ge lärare de praktiska förutsättningar som krävs för att samråd ska kunna genomföras utan att det går ut över lärares befintliga arbets­belastning. Många mindre huvudmän saknar i dag de resurser som krävs för att möjliggöra detta, vilket kräver samarbete mellan huvudmän och att staten tar ansvar för att tillföra de ekonomiska resurser som krävs. Annars riskerar de allmänna råden i dessa delar bli verkningslösa.

Huvudmannens roll och ansvar
Lärarnas Riksförbund anser att huvudmannens roll och ansvar behöver skrivas skarpare i kapitel 1 Inför betygssättning när det gäller kompetensutveckling och att detta bör ske i form av ett allmänt råd riktat till huvudmannen. Det är visserligen positivt att rektors ansvar för att säkerställa att behovet att kompetensutveckling kring betyg och betygssättning tillgodoses skrivs fram. Huvudmännen är dock de som ansvarar för resurs­tilldelningen till skolenheterna och har det yttersta ansvaret för kompetensutveckling enligt skollagen.
Då vi vet att många huvudmän brister i detta är det viktigt att i de allmänna råden markera att de huvudmännen måste ge rektorerna de, inte minst ekonomiska, förutsättningar som krävs. Bedömning och betygssättning utgör den centrala delen av lärares myndighets­utövning och då är det oacceptabelt om den som är ansvarig för utbildningen inte ger alla de förutsättningar som krävs för att den ska kunna ske på ett så likvärdigt och rättssäkert sätt som möjligt.

Nya skrivningar om nationella provens vikt vid betygssättning
Lärarnas Riksförbund ser positivt på de föreslagna skrivningarna kring hur man bör tolka och hantera den nya regleringen om att resultat på nationella prov särskilt ska beaktas vid betygssättning på individnivå (under avsnittet Samråda om hur en elevs resultat på ett nationellt prov särskilt ska beaktas). Förbundet bedömer att Skolverket hittat en rimlig nivå när det gäller en tydligt ökad vikt för det nationella provet samtidigt som det tydliggörs att det nationella provet inte är det enda underlaget som ska beaktas. Det bör bidra till en mer nyanserad diskussion kring vikten av de nationella proven, inte minst då det av vissa i debatten framställts som att resultatet på de nationella proven kommer bli det enda som styr betyget.

En för­utsättning för att den nya regleringen ska fungera är förstås att de nationella proven håller en hög kvalitet och har likvärdig svårig­hetsgrad år från år. Förbundet vill framhålla vikten av att Skolverket och Skolinspektionen noga följer upp hur den nya regleringen hanteras i praktiken ute på skolorna och har beredskap att vid behov göra förtydliganden.

Förbundet ser också positivt på de allmänna råden under kapitel 4 Följa upp betyg och betygssättning som riktar sig till rektor och huvudman när det gäller uppföljning på skolenhetsnivå. Det är positivt att Skolverket i kommentarerna till dessa råd markerar att huvudmännen behöver följa upp och identifiera olika avvikelser (inte minst avvikelser mellan betyg och nationella provresultat) och vid behov se över resursfördelningen till skolenheterna. Detta kan bidra till en mer likvärdig och rättvis betygssättning och även till att motverka betygsinflation. Även hur detta hanteras i praktiken av huvudmännen behöver följas upp.

Lärarnas Riksförbund vill i sammanhanget också påminna om provutredningens förslag att Skolverket bör ta fram en statistisk modell för beräkning av rimliga avvikelser mellan prov- och kurs- eller ämnesbetyg som även kan användas vid Skolinspektionens tillsyn. Förbundet tillstyrkte utredningens förslag och anser fortsatt att det bör genomföras.

Implementering av de nya allmänna råden
Lärarnas Riksförbund vill framhålla vikten av att Skolverket genomför en rejäl informations- och fortbildningsinsats med anledning av de nya allmänna råden. Att begränsa sig till att sprida information via Skolverkets vanliga kanaler vore otillräckligt, inte minst då de allmänna råden innehåller flera viktiga nya skrivningar som syftar till att motverka osäkerhet och oklarhet som länge funnits samt nya skrivningar t. ex. hur man ska hantera den nya regleringen att resultat på nationella prov särskilt ska beaktas vid betygs­sättning. Det är därför positivt att Skolverket i konsekvensutredningen lyfter att man har för avsikt att utforma särskilda informationsinsatser och genomföra insatser även för lärarutbildningen. Det är viktigt att dessa insatser blir av och genomförs så snart som möjligt då de allmänna råden ska börja gälla redan hösten 2018.                 

Mer inom ämnet


För kommentarer

Kontakta aktuell utredare via förbundets växel:

08-613 27 00

För upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55