Uppföljningssamtal med personer som studerar med studiestartsstöd

Promemoria, U 2017:10

Lärarnas Riksförbund tillstyrker förslaget att kommunerna i studiestödslagen åläggs en skyldighet att se till att uppföljningssamtal hålls med de studerande som beviljats studiestartsstöd.

Publicerad

Det är rimligt att likvärdigheten stärks i detta avseende i syfte att stödet ska utnyttjas på det sätt som avsetts. Lärarnas Riksförbund vill samtidigt markera vikten av att uppföljnings­samtalen inte innebär en hård kontrollfunktion som försätter de studie- och yrkesvägledare som håller i samtalen i svårigheter utan att deras stödjande och väg­ledande roll värnas.

Lärarnas Riksförbund vill samtidigt lyfta en farhåga som rör arbets­belastningen för våra medlemmar. Som framgår av utredningens kommunenkät är det i dag nästan alltid en studie- och yrkesvägled­are som håller i samtalen och införandet av lagstadgat krav kan därför riskera få negativa konsekvenser för dessa. Utredningen saknar tyvärr en konsekvens­analys i detta avseende. Studie- och yrkesvägledare har redan i dag en hårt pressad arbetssituation samtidigt som det råder brist på utbildade vägledare. I dag arbetar räknat i heltidstjänster knappt 300 studie- och yrkesvägledare inom Komvux och enligt beräkningar går det i genomsnitt över 800 studerande per studie- och yrkesvägledare. I förbundets undersök­ning Låt kvalitet gå före pris på vuxenutbildningen (2017) framgår att en klar majoritet av vägledarna saknar tid för att på ett tillfreds­ställande sätt kunna utföra sina arbetsuppgifter. Så många som åtta av tio vägledare uppger också att det inte avsätts tillräckligt med tid för vägledningssamtal.

Mot denna bakgrund så är förbundets tillstyrkande villkorat i så motto att staten skyndsamt måste vidta kraftfulla insatser för att rekrytera och behålla utbildade studie- och yrkesväg­ledare. Det innefattar bland annat nationella riktmärken vad gäller hur många studerande en vägledare högst behöver ansvara för, ett statligt lönelyft för utbildade studie- och yrkes­vägledare samt införandet av ett nationellt system för fortbildning och karriär. Utöver statliga åtgärder krävs att huvudmännen ser till skapa en fungerande organisation kring studie- och yrkesvägledningen för att kunna hantera uppföljnings­samtalen och att annan personal vid behov tas in för att avlasta studie- och yrkesvägledarna från administrativt arbete. Eftersom utredningen inte föreslår något extra tillskott till kommunerna för genomförande av uppföljningssamtalen krävs att kommunerna verkligen avsätter nödvändiga ekonomiska resurser för de kostnader som förslaget innebär. Staten behöver följa upp att så faktiskt sker. Utredningens bedömning att uppföljningssamtal på sikt bör erbjudas även andra studerande i kommunal vuxenutbildning ter sig för övrigt, mot bakgrund av ovanstående problembeskrivning, orealistisk under överskådlig tid.

Mer inom ämnet


För kommentarer

Kontakta aktuell utredare via förbundets växel:

08-613 27 00

För upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55