Riktlinjer för revidering av kurs och ämnesplaner

Skolverkets delning av förslag

Lärarnas Riksförbund ser i huvudsak positivt på förslagen till riktlinjer för revideringen, då de adresserar områden där många lärare upplever problem idag. Förbundet vill dock framhålla att man kan fråga sig om Skolverket inte hade behövt gå längre och tagit ett större grepp. Det gäller särskilt kunskapskraven och progressionen mellan årskurser, stadier och skolformer.

Publicerad

Lärarnas Riksförbund ser i huvudsak positivt på förslagen till riktlinjer för revideringen, då de adresserar områden där många lärare upplever problem idag. Sammantaget framstår flertalet förslag till justeringar som mycket eller ganska angelägna, även om det till viss del skiljer sig åt mellan olika typer av ämnen (se bilaga med synpunkter från LR:s ämnes­forum). Det gäller framför allt förslaget om hur det centrala innehållet kan anpassas och även hur faktakunskaperna betydelse kan betonas mer i grundskolans kursplaner.
Förbundet vill dock framhålla att förslagen visserligen på kort sikt kan innebära en förbättring för lärarkåren, men att man kan fråga sig om Skolverket inte hade behövt gå längre och tagit ett större grepp. Det gäller särskilt kunskapskraven och progressionen mellan årskurser, stadier och skolformer. Där kan vi inte se att förslagen till riktlinjer för revideringen inte går tillräckligt långt. Förbundets bedömning är därför att ett större omtag sannolikt behövs kring framför allt progression och kunskapskrav.
Vidare anser Lärarnas Riksförbund att endast förändringar i styrdokumenten inte kommer avhjälpa de problem lärarna har i dag med kurs- och ämnesplanerna. Det är en återkommande synpunkt från flera av våra ämnesforum. Lärare måste få rimliga förutsättningar, inte minst tid, för att arbeta kollegialt med bedömningsfrågor. Dessutom krävs bättre möjligheter till fortbildning i betyg och bedömning. Även gruppstorlekar och tillgång till ändamålsenliga lokaler är viktigt, inte minst för praktiskt-estetiska ämnen. Bristen på tid och förutsättningar i kombination med påtryckningar från elever och föräldrar på en skolmarknad är inte något Skolverket kan påverka i större utsträckning. Här ligger ansvaret på skolhuvudmännen och även Skolinspektionen via den tillsyn som bedrivs. Ett större grepp kring likvärdighet och resurstilldelning krävs för att komma tillrätta med dessa problem, vilket bör ske genom ett kraftfullt ökat statlig ansvar för skolan.

Förbundets närmare synpunkter återfinns i remissvaret.

Mer inom ämnet


För kommentarer

Kontakta aktuell utredare via förbundets växel:

08-613 27 00

För upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55