Att förstå och bli förstådd - ett reformerat regelverk för tolkar i talade språk

Betänkande, SOU 2018:83

Lärarnas Riksförbund ser positivt på att regelverket för tolktjänster inom staten stramas upp men anser att skärpningarna även bör gälla övrigt offentlig verksamhet, inte minst kommunerna. Förbundet tillstryker också förslaget att förbjuda barntolkning men anser att utredningens inte tagit hänsyn eller beräknat till de kostnader som kommer uppstå, inte minst för skolan

Publicerad

Lärarnas Riksförbund ser positivt på att regelverket för offentlig verksamhet kring vem som får utföra tolktjänster stramas upp jämfört med i dag. Det är en fråga om både kvalitet och rättssäkerhet för de individer som behöver hjälp av tolkar i olika situationer men också för att säkerställa att myndigheter och andra offentliga aktörer kan utföra sina uppdrag på ett korrekt sätt.

Förslaget om ett krav på auktorisation och godkänd tolkutbildning för de tolkar som utför tolktjänster inom staten är därför bra men förbundet anser att detta ska gälla även övrig offentlig sektor, inte minst kommuner och landsting. Förvaltningslagens krav när det gäller den enskildes rätt till tolk och översättning av handlingar gäller även för kommunerna, vilka ju är huvudmän för skolväsendet. Det är orimligt att det i praktiken skulle finnas lägre krav på de tolkar som kommunerna anlitar.

Förslag om förbud mot att använda barn som tolkar

Lärarnas Riksförbund tillstyrker förslaget och menar att dagens situation är problematisk både vad gäller likvärdighet och rättssäkerhet för samtliga inblandade.

I dag tvingas enskilda elever vidarebefordra och tolka information från skolan som berör den egna studie- och skolsituationen (till exempel betyg och frånvarorapporter), vilket är ett problem både för eleverna själva, men också för vårdhavarna som riskerar att inte få korrekt information. Vidare finns det enskilda barn och eleverna som uteblir från undervisning och annan skolverksamhet på grund av att de måste tolka åt föräldrar och andra anhöriga i olika sammanhang utanför skolan, till exempel i kontakt med socialtjänsten och Migrationsverket.

Förbundet vill dock lyfta att förbudet mot barntolkning kommer innebära ökade kostnader för skolhuvudmännen eftersom man i högre grad än i dag kommer behöva upphandla tolktjänster. Sammantaget innebär förslaget enligt förbundets bedömning att huvudmän och enskilda skolor kommer ta resurser från undervisning, elevhälsa och studie- och yrkesvägledning och lägger dessa på tolktjänster, inte minst i kommuner med hög andel nyanlända och andra utrikes födda. Det vore oacceptabelt, givet den resursbrist som redan präglar skolan. Utredningen föreslår dock ingen statlig ekonomisk kompensation till kommunerna med anledning av förslaget och redovisar heller inga kostnadsberäkningar. Förbundet konstaterar därför att utredningens konsekvensanalys är bristfällig med tanke på de potentiella konsekvenserna av förslaget.

Lärarnas Riksförbunds tillstyrker alltså förbudet mot barntolkning men anser att de kostnadsmässiga effekterna av förbudet (både för kommuner och enskilda huvudmän) för skolorna måste beräknas och att staten sedan måste tillskjuta nödvändiga resurser via det generella statsbidraget i enlighet med gällande finansieringsprincip.

Mer inom ämnet


För kommentarer

Kontakta aktuell utredare via förbundets växel:

08-613 27 00

För upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55