Lite mer lika. Översyn av kostnads­utjämningen för kommuner och landsting.

Betänkande, SOU 2018:74

  • Lärarnas Riksförbund tillstyrker att utjämning på socioekonomisk grund införs i förskolan. Förbundet ställer sig även positivt till de justeringar i modellen och uppräkningar som föreslås i utredningen, liksom att kostnads­utjämningens modellstruktur förändras så att den i högre utsträckning blir verksamhetsorienterad.

Publicerad

Lärarnas Riksförbund kommenterar endast de delar som berör förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning.

Förbundet anser att det är väl belagt att dagens huvudmannaskap för den kommunala förskoleklassen, grundskolan och gymnasieskolan nått vägs ände, samt att finansieringen för dessa skolformer och vuxenutbildningen behöver göras om i grunden. Det innebär att de nämnda skolformerna behöver ett nytt finansierings- och resursfördelningssystem, oavsett om huvudmannen är offentlig eller privat.

Fram till dess att finansieringsmodell och huvudmannaskap förändras, är det givetvis av största vikt att det system som för närvarande gäller måste fungera så ändamålsenligt som möjligt. Därför har förbundet ett antal övergripande synpunkter:

  • För grundskolans del är det viktigt att ett starkt samband etableras mellan kostnaderna för undervisning och elevsammansättning. Förbundet ser att det nyligen införda statsbidraget för likvärdighet, som var tänkt att stärka detta samband, redan innan det är fullt utbyggt förfelas av huvudmännen. Därför bör även förskoleklass och grundskola omfattas av socioekonomiska komponenter vid utjämningen av kostnader. Det är till exempel inte rimligt att en kommun som Lessebo har ungefär lika hög/låg undervisningskostnad per elev och år som Nacka och Danderyd. Förbundet anser inte att befintligt statsbidrag är tillräckligt för att kompensera för socioekonomiska skillnader i den obligatoriska skolan, särskilt med tanke på att huvudmännen inte tycks leva upp till regelverket som styr statsbidraget. Detta är heller inte en fråga som utjämningskomponenten allena kan lösa.
  • Förbundet anser att gymnasieskolan, precis som grundskolan, är underfinansierad. Det försvårar för ytterligare utjämnande inslag. Det ligger utanför utredarens uppdrag att föreslå tillförsel av resurser, men förbundet vill ändå påpeka nödvändigheten av just detta, och i samband därmed stärka kompensationen för gymnasieskolor och program med en socioekonomiskt ogynnsam elevsammansättning. Om gymnasieskolan ska bli mer likvärdig och genomströmningen förbättras behövs en finansierings- och resursfördelningsmodell som tar betydligt större hänsyn till olika skolors förutsättningar, baserat på elevsammansättning.
  • Utredningen konstaterar att vuxenutbildningen genomgått stora förändringar de senaste tio åren, vilket motiverar en ny delmodell i kostnadsutjämningen. Det förslag som förs fram i utredningen om utjämnande åtgärder är positiva och de kan samtliga ligga till grund för en statlig finansierings- och resursfördelningsmodell för vuxenutbildningen.
  • Förbundet ställer sig positivt till de justeringar i modellen och uppräkningar som föreslås i utredningen, liksom att kostnadsutjämningens modellstruktur förändras så att den i högre utsträckning blir verksamhetsorienterad.

Mer inom ämnet


För kommentarer

Kontakta aktuell utredare via förbundets växel:

08-613 27 00

För upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55