En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan

Betänkande, SOU 2019:6

För Lärarnas Riksförbund är en kraftfullt ökad statlig styrning och dimensionering av lärarutbildningarna helt avgörande om vi, med utgångspunkt i kvalitet och arbetsmarknadens behov, långsiktigt ska kunna lösa lärarbristen. Utredningens förslag går dock inte tillräckligt långt utan förbundet vill att ämneslärar-utbildningen koncentreras till färre lärosäten med tydliga och uppdrag och tillräckliga resurser för att säkra utbildningarnas kvalitet.

Publicerad

Lärarnas Riksförbund välkomnar att utredningen försökt ta ett helhetsgrepp kring hur högskolan kan få en mer långsiktig och ändamålsenlig styrning och resurstilldelning. Allt för mycket av dagens styrning präglas av en dålig kombination av politisk ryckighet och övertro på enskilda lärosätens och huvudmäns förmåga att möta behovet av nationellt samhällsviktig kompetensförsörjning. Det gäller inte minst lärarutbildningarna. Även utredningens förslag vad gäller lärosätenas ökade ansvar för yrkesverksammas fortbildning är välkommet, liksom ökade basanslag till forskning, avskaffandet av helårsprestationer som grund för resurstilldelning samt den generella ambitionen med långsiktighet i styrningen. En allvarlig svaghet i utredningen är dock att man på grund av utredningsdirektiven inte fått lämna förslag som är kostnadsdrivande eller ställer krav på ökade resurser eller minskat antal studenter för att kunna genomföras.

För Lärarnas Riksförbund är en kraftfullt ökad statlig styrning och dimensionering av lärarutbildningarna helt avgörande om vi, med utgångspunkt i kvalitet och arbetsmarknadens behov, långsiktigt ska kunna lösa lärarbristen. Här går utredningen inte tillräckligt långt. Det är visserligen positivt att utredningen framhåller att det krävs en bättre nationell styrning när det gäller just lärarutbildningarna och andra bristyrkesutbildningar men enligt förbundets uppfattning behöver man gå längre, åtminstone när det gäller ämneslärarutbildningen. Utredningens förslag präglas av alltför stor tilltro till de enskilda lärosätenas förmåga att lösa uppgiften i samverkan med de regionala arbetsgivarna.

Sammanfattning av Lärarnas Riksförbunds synpunkter

  • Förbundet välkomnar utredningens ambition att ta ett långsiktigt helhetsgrepp kring styrning och finansiering av högskolan.
  • Förbundet anser att förslaget om en ny process för långsiktig och dialogbaserad styrning av högskolornas verksamhet är vällovligt men samtidigt orealistiskt. En svaghet är också att utredningen inte föreslår ekonomiska sanktionsmöjligheter för regeringen att tillgripa mot lärosäten som inte lever upp till sina åtaganden.
  • Förbundet anser att utredningens förslag om ökad nationell styrning av utbildningar som leder till legitimationsyrken är ett steg i rätt riktning men går inte tillräckligt långt vad gäller lärarutbildningarna.
  • Förbundet anser det bör övervägas att i högskolelagen skriva in att lärosätenas utbildningsutbud vad gäller yrkesutbildningar i första hand bör styras av arbetsmarknadens behov.
  • Förbundet ser försiktigt positivt på förslaget att utreda möjligheterna för lärosäten att ansöka om gemensamma examenstillstånd.
  • Förbundet tillstyrker förslaget att lärosätenas ansvar för yrkes­verksammas fort- och vidareutbildning åter regleras i högskolelagen. En sådan förändring behöver kombineras med införandet av professionsprogram för lärare och studie- och yrkesvägledare där lärosätenas roll och ansvar för fortbildning tydligt framgår.
  • Förbundet tillstyrker förslaget om ökade basanslag till forskningen men vill markera vikten av att medlen till skolforskning ska vara fasta och behöver öka samt att det måste gå att följa upp hur dessa används
  • Förbundet instämmer i att det kan finnas fördelar med ett samlat anslag för utbildning och forskning men ställer sig tveksamt till att helt ta bort de ämnesrelaterade ersättningsbeloppen eftersom det kan få negativ effekt på inte minst lärarutbildningarna och möjligheten att från nationellt håll förstärka till exempel den lärarledda undervisningstiden. Förbundet vill hellre se en vidareutveckling av de ämnesbaserade ersättningsbeloppen i kombination med nödvändiga resursförstärkningar.
  • Förbundet tillstyrker förslaget att ta bort helårsprestationer som ersättningsgrund för resurstilldelning då det kan minska incitamenten att sänka krav inom utbildningarna.
  • Förbundet vill se starkare nationell dimensionering av lärarut­bildning­arna, som innebär att framför allt ämneslärar­utbildningen koncentreras till universiteten och de större regionala högskolorna i syfte att säkra kvalitet och ett brett utbud av undervisningsämnen. Uppdrag och resurser måste styras om till dessa lärosäten.
  • Förbundet vill att det så kallade produktivitetsavdraget för högre utbildning avskaffas för att frigöra mer resurser att satsa på utbildningarnas kvalitet. Av samma skäl behöver lärosätena bli mindre försiktiga när det gäller användandet av myndighetskapitalet.

Mer inom ämnet


För kommentarer

Kontakta aktuell utredare via förbundets växel:

08-613 27 00

För upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55