Framtidsval - karriärvägledning för individ och samhälle

Betänkande, SOU 2019:4

Lärarnas Riksförbund har länge efterfrågat en statlig utredning som tar ett helhetsgrepp på hur vi kan lyfta studie- och yrkesvägledningen i Sverige. Trots att utredningen innehåller flera bra förslag hade förbundet önskat att utredaren vågat gå längre och lagt fler förslag för att lyfta studie- och yrkesvägledarprofessionen.

Publicerad

Lärarnas Riksförbund har länge efterfrågat en statlig utredning som tar ett helhetsgrepp på hur vi kan lyfta studie- och yrkesvägledningen i Sverige. Jämfört med övriga delar av skolväsendet har området länge varit styvmoderligt behandlat och nödvändiga reformer har uteblivit. Vi delar därför till fullo utredningens ambition om att det nu är tid för mer genomgripande förändringar och instämmer i att utredningen lagt ett antal viktiga och värdefulla förslag som, om de genomförs, kan göra verklig skillnad. Förbundet anser dock att utredningen hade behövt våga gå längre och lagt fler förslag för att lyfta studie- och yrkesvägledarprofessionen. Utan välutbildade studie- och yrkesvägledare kommer många av de bra förslag utredningen lägger inte få tillräcklig, om ens någon, effekt ute i verksamheterna och för eleverna.

Lärarnas Riksförbund tillstyrker att

  • Elevernas tillgång till studie- och yrkesvägledning ska tydliggöras och förstärkas. Förbundet anser dock att förslaget borde innefattat nationellt reglerade miniminivåer av timmar.
  • Studie- och yrkesvägledarnas uppgifter ska tydliggöras i skollagen. Förbundet anser dock att utredningen behövt lägga ett skarpt förslag om krav på studie- och yrkesvägledarexamen för att få anställas utan tidsbegränsning.
  • Framtidsval ska införas i grundskolan men anser att minst 20 timmar borde förlagts till mellanstadiet samt att ikraftträdandet sker först efter en längre övergångsperiod för att kunna säkerställa att tillräckligt många utbildade studie- och yrkesvägledare med goda förutsättningar finns inom grundskolan.
  • Garanterad tid för Framtidsval tas från Elevens val och att uppgifter om elevens deltagande i framtidsval ska dokumenteras i betygsdokumenten.
  • Huvudmannen ska ha en plan för studie- och yrkesvägledningen.
  • Skolverket ska genomföra en översyn av läroplanerna men då i enlighet vad förbundet efterfrågar.
  • Arbetsförmedlingens instruktion bör ändras men först när oklarhet kring myndighetens framtida roll försvunnit.
  • Skolverkets instruktion bör ändras i syfte att kunna erbjuda mer stöd till huvudmännen.
  • Det tas fram kompetensutvecklingsinsatser för lärare och rektorer men vill understryka vikten av att dessa för lärarnas del är frivilliga och utformade för att stärka lärarnas ämnesundervisning. Förbundet vill i sammanhanget poängtera vikten av att rollfördelningen i arbetet med studie- och yrkesvägledningen är tydlig. Olika personalkategorier har olika roller givet sin utbildning, kompetens och sitt ansvar enligt styrdokumenten.
  • Att studie- och yrkesvägledning bör ingå i befattningsutbildningen för rektorer.
  • Fler möjligheter att utbilda sig till studie- och yrkesvägledare tas fram och att en översyn av grundutbildningen genomförs under förutsättning att krav och kvalitet upprätthålls och förstärks.
  • Skolverket bör få ett uppdrag om att ta fram digitala vägledningsverktyg.

Lärarnas Riksförbund avstyrker att

  • Benämningen studie- och yrkesvägledning ska ändras till karriärvägledning, liksom att studie- och yrkesvägledare ska benämnas karriärvägledare.
  • Stärkt karriärvägledningsperspektiv införs i kursplaner i grundskolan och motsvarande skolformer.
  • Stärkt karriärvägledningsperspektiv införs i ämnesplaner (samhällskunskap) i utbildningen på gymnasial nivå.
  • Det förs in karriärperspektiv i examensbeskrivningarna för lärarutbildningarna.

Lärarnas Riksförbund föreslår att

  • Det införs ett krav i skollagen på studie- och yrkesvägledarexamen för att få anställas utan tidsbegränsning som studie- och yrkesvägledare. På sikt bör detta följas av att det införs ett krav på legitimation för studie- och yrkesvägledare.
  • Det införs ett riktmärke (eller nyckeltal) för hur många elever en studie- och yrkesvägledare som mest ska behöva ansvara för.
  • Det införs en nationellt reglerad miniminivå av timmar för individuell vägledning i grund- och gymnasieskolan.
  • Arbetsgivarna och staten gemensamt satsar på bättre arbetsvillkor och löneutveckling i syfte att rekrytera och behålla studie- och yrkesvägledare i skolväsendet, bland annat genom ett statligt lönelyft för studie- och yrkesvägledare.
  • Staten utreder och inför ett nationellt reglerat system för fortbildning och karriärmöjligheter för studie- och yrkesvägledare.

Mer inom ämnet


För kommentarer

Kontakta aktuell utredare via förbundets växel:

08-613 27 00

För upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55