Förslag till förändringar i kurs­planer, kunskapskrav och ämnes­planer

Skolverket

Lärarnas Riksförbund har uppmanat medlemmar och förbundets forum och intresseföreningar att kommentera kurs- och ämnesplanerna via Skolverkets enkät. Detta remissvar fokuserar på strukturella förändringar snarare än ämnesspecifika revideringar.

Publicerad

Förbundet vill börja med att påpeka att den tidsram som Skolverket satt för remitteringen är alltför kort. Ämnesplaner, kursplaner och kunskapskrav är den mest grundläggande styrningen av den dagliga verksamheten för landets lärare. Att revidera och förändra dessa får med andra ord mycket avgörande konsekvenser för hur undervisningen bedrivs. Därför är det mycket viktigt för oss att tid finns för att på djupet kunna sätta oss in i dessa förändringar och att hinna kommunicera med våra medlemmar om de föreslagna ändringarna.
Förbundet är också kritiskt till den publika delen av remitteringen. Ingen kontroll tycks göras på vem som svarar, vilket innebär att synpunkter från aktörer med särintressen skulle kunna tillmätas allt för stor vikt.

Lärarnas Riksförbund ser positivt på att Skolverket följt de intentioner för revidering som presenterades tidigare och som vi till stora delar förhöll oss positiva till.

Ett stort problem i många av skolans ämnen är bristen på tid. Det finns ofta begränsade möjligheter för de undervisande lärarna att på ett adekvat sätt bearbeta allt stoff som finns i det centrala innehållet. Istället för att lyfta ut stoff som är en förutsättning för elevernas förståelse av ett ämne, och om skolans bildningsintentioner ska kunna uppnås, måste mer tid skjutas till istället för att innehåll tas bort.

Lärarnas Riksförbund anser också att regeringen bör se över möjligheten att fördela de timmar som idag ligger som Elevens val på de reguljära skolämnena. Skolverket bör uppmana regeringen att som en följd av de reviderade kursplanerna i grundskolan också se över den stadieindelade timplanen och göra en följdriktig omfördelning av timtal.

Förbundet är fortsatt negativa till att inget gjorts åt de värdeord som styr de olika kvaliteterna av kunskap. De säger i sig självt ingenting och är därigenom svårtolkade, de kräver att det finns ett bedömningsstöd för att underlätta tolkning och därigenom betygssättning. Det finns en risk för att lärare även fortsatt kommer att göra vitt skilda tolkningar, och då är frågan om ett av huvudsyftena med revideringen verkligen nås, nämligen ökad likvärdighet i bedömningen. Här skulle ett större omtag behöva göras, framför allt med utgångspunkt i lärares beprövade erfarenhet.

I ljuset av den stoffträngsel som är ett faktum i ämnet samhällskunskap i årskurs 7 till 9 kan vi se relevansen i att stoffet Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor samt Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap lyfts bort från ämnet samhällskunskap. Detta innehåll kan ses som mer relevant i studie och yrkesvägledning än i samhällskunskap. Däremot är det ett viktigt ämnesinnehåll när det gäller vägledning av elever, det arbete som utförs av studie- och yrkesvägledare, ofta i samverkan med lärare. Innehållet i samhällskunskap har dock tidigare möjliggjort samarbete mellan SYV och lärare. Vi vill därför påpeka att detta innehåll behöver beredas plats på annat sätt.

Det är mycket viktigt att lärarnas arbetsbelastning kopplad till revideringen beaktas. Detta kräver en genomtänkt strategi för implementering av förändringarna, liksom att förändringarna i sig själv leder till minskad börda kopplat till bedömning och dokumentation. I ämnet matematik på gymnasiet kommer senare innehåll att flyttas och tidigareläggas i kurserna. Det finns då en risk att elever går miste om kunskaper i ämnet. Tidig och tydlig kommunikation till berörda lärare om detta är centralt.

Mer inom ämnet


För kommentarer

Kontakta aktuell utredare via förbundets växel:

08-613 27 00

För upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55