Den komplexa väv av faktorer som påverkar lärares arbetsmiljö

Tidspress, höga krav, omfattande administration, krav på dokumentation, bristande studiero, disciplin och motivation bland eleverna ...

Det är välkänt att lärare har en tuff arbetsmiljö. När grundskollärare jämförs med sin ”jämförelsegrupp” Länk till annan webbplats. i Arbetsmiljöverkets arbetsmiljöundersökning 2019 ser man att de, jämfört med andra yrkesgrupper, vittnar om både högre arbetsbelastning och att arbetet i högre grad är psykiskt påfrestande.

Den internationella forskningen har visat (exempel 1 Länk till annan webbplats., exempel 2 Länk till annan webbplats.) att det är en komplex väv av faktorer som påverkar lärares arbetsmiljö. Det handlar bland annat om tidspress, höga krav, omfattande administration och krav på dokumentation, faktorer som för svenska lärares vidkommande kraftigt har påverkats av hur skolans styrning utvecklats under 1990- och 2000-talet. Länk till annan webbplats. Men det handlar också om bristande studiero, disciplin och motivation bland eleverna (exempel 3) Länk till annan webbplats..

Men det stannar inte där. Det finns ytterligare faktorer som är viktiga att beakta när lärares arbetsmiljö ska förklaras. En sådan gäller till exempel vilka förutsättningar undervisningssituationen ges.

För flera år sedan intervjuade jag en företrädare för Lärarnas Riksförbund om den undervisning han då bedrev. I intervjun pratade han om att det inte finns en större sorg för en lärare än att se ett elevbehov som man av olika anledningar inte kan möta. Han sa det med en bedrövelse i rösten, en bedrövelse som väckte samma minnen i mig själv från min tid som lärare.

”I intervjun pratade han om att det inte finns en större sorg för en lärare än att se ett elevbehov som man av olika anledningar inte kan möta. Han sa det med en bedrövelse i rösten, en bedrövelse som väckte samma minnen i mig själv från min tid som lärare.”

Pontus Bäckström

Jag har tänkt på detta fler gånger sedan dess och i en alldeles ny studie, publicerad i Arbetsmarknad och arbetsliv Länk till annan webbplats., har jag gjort slag i saken och prövat den hypotes som denna anekdot väcker till liv: Kan det vara så att lärares upplevda psykiska påfrestning av arbetet är relaterad till vad de känner att de kan – och inte kan – göra för sina elever (och i synnerhet de som har det svårare i skolan)?

Det är inte en orimlig hypotes. Forskning om sjuksköterskor Länk till annan webbplats. har introducerat begreppet ”samvetsstress” eller ”etisk stress”, som ett led i att förklara psykisk påfrestning bland sjuksköterskor. Den etiska stressen ska här förstås som den känsla av otillräcklighet som infinner sig hos sjuksköterskan som, givet förutsättningarna, inte tycker sig kunna möta patientens behov. Alltså precis som i exemplet från intervjun ovan.

I studien operationaliseras detta genom att de svarande lärarna har fått uppge om de undervisar några eller flera elever som, de själva eller lärarkollegiet på skolan, anser vara i behov av särskilt stöd men som av olika anledningar inte får det. Resultaten visar att förekomsten av att elever går utan stöd har en betydande effekt för hur psykiskt påfrestande de anser att arbetet är. Resultaten visar dessutom att detta tycks vara en viktig förklaring till varför lärare på fristående skolor i genomsnitt rapporterar en bättre arbetsmiljö än lärare på kommunala skolor, då de – återigen i genomsnitt – undervisar elever med starkare studieförutsättningar Länk till annan webbplats. (sid 201).

Dessa resultat manar också till reflektion över skolsystemet i stort. För det första säger de något om betydelsen av skolsegregationen ur ett arbetsmiljöperspektiv. Skolsegregationen skapar väldigt tuffa förutsättningar för lärarna på de mest utsatta skolorna Länk till annan webbplats.. För det andra säger resultaten något om den ”pedagogiska” politiken i Sverige. Vi har kombinerat:
1. heterogen skol- och klassammansättning,
2. begränsad organisatorisk differentiering (nivågruppering),
3. krav om långtgående individualisering inom den heterogent sammansatta klassen,
4. ett system med extra anpassningar inom ordinarie klass (för lärarna får inte anamma ett ”bristperspektiv Länk till annan webbplats.” på eleverna) med
6. ett betygssystem med skarp gräns för godkänt och
7. en starkt färdighets- och/eller förmågestyrd läroplan.

Sett ur detta perspektiv kanske det snarare är konstigt att svenska lärare mår så pass bra som de ändå gör?

Pontus Bäckström
Verksamhetschef utbildningspolitik


Pontus Bäckström

Verksamhetschef utbildningspolitik, Lärarnas Riksförbund

Mejla