Svensk skoldebatt behöver Martin Thrupp

Man kan enligt Thrupp inte studera hur skolor fungerar utan att ta hänsyn till skolans elevunderlag

Det finns mycket man kan säga om den svenska skoldebatten. När den är som bäst lyckas den vara saklig och ha någon typ av grund i viktiga forskningsresultat. När den är som sämst är den okunnig och ideologisk.

Publicerad Av

Det finns mycket man kan säga om den svenska skoldebatten. När den är som bäst lyckas den vara saklig och ha någon typ av grund i viktiga forskningsresultat. När den är som sämst är den okunnig och ideologisk. Det tycks inte finnas någon ensamrätt på än det ena eller än det andra av dessa förtjänster eller tillkortakommanden, de förekommer såväl bland de som lutar åt höger som de som lutar åt vänster. I några kommande inlägg har jag tänkt diskutera några exempel på detta.

Vi börjar till höger. Det pågår just nu en debatt om friskolesystemet, skolans ”marknadisering”, vinstuttagen men också om skolors kvalitet. Denna debatt är inte ny. Redan år 1996 noterade Örebroforskaren Tomas Englund att det utbildningspolitiska systemskifte Länk till annan webbplats. Sverige hade genomgått under Bildt-regeringen motsvarade en perspektivförskjutning från utbildning som ”public good” till ”private good”, ett perspektiv bland flera för de som ifrågasätter vad ”marknadsskolan” gjort med skolväsendet. Ett skäl till att denna fråga nu vuxit sig större är att det inte längre bara är fackförbund (exempel 1 Länk till annan webbplats., 2 Länk till annan webbplats., 3 Länk till annan webbplats.) och vänstersinnade Länk till annan webbplats. som driver frågan, utan enskilda lärare Länk till annan webbplats., olika andra initiativ Länk till annan webbplats. men även borgerliga tidningar som Expressen Länk till annan webbplats., Dagens Nyheter Länk till annan webbplats. och Göteborgs Posten Länk till annan webbplats. anmärker att dagens system är orimligt. Det går inte längre att värja sig mot problembilden.

När vissa borgerliga partiföreträdare mot förmodan ska ge sig in i denna debatt faller de allt som oftast ned i ett perspektiv som inom forskningen brukar kallas ”School effectivness research Länk till annan webbplats.” (SER). Denna forskningsfåra hade sin internationella storhetstid från mitten av 1970-talet och fram emot millennieskiftet. Det centrala forskningsobjektet är som benämningen antyder; det handlar om att studera vad som särskiljer effektiva skolor från ineffektiva skolor. Idén bygger sålunda på att skolor kan ha en helt avgörande betydelse för elevernas lärande, bara skolans ledning och lärare gör rätt saker så kan resultaten förbättras. Inom SER-forskningen ser man därför elevsammansättningens betydelse som ett externt problem som måste kontrolleras bort. I den svenska skoldebatten har vi sett färska exempel på detta synsätt från moderaternas Kristina Axén Olin Länk till annan webbplats. men också från Svenska Dagbladet ledarsida Länk till annan webbplats..

Men är detta ett rimligt förhållningssätt? Nej, det finns många som menar att det inte är det.

”Den viktigaste invändningen är att detta perspektiv innebär att man silar mygg och sväljer kameler. Det vill säga, självfallet har olika skolor olika effekter för sina elever – skolan gör skillnad – men i jämförelse med effekten av elevernas bakgrund är den oerhört liten.”

Pontus Bäckström

Den viktigaste invändningen är att detta perspektiv innebär att man silar mygg och sväljer kameler. Det vill säga, självfallet har olika skolor olika effekter för sina elever – skolan gör skillnad – men i jämförelse med effekten av elevernas bakgrund är den oerhört liten Länk till annan webbplats..

Här kommer den något i skymundan placerade nyzeeländske forskaren Martin Thrupp in i bilden. År 1999 släppte han bokenSchools making a difference: let's be realistic!” Länk till annan webbplats.. Boken baseras på Thrupps så kallade ”Wellington-studie” i vilken han över tid följde ett antal skolor i just Wellington, med väldigt olika förutsättningar avseende elevsammansättningen. Thrupp’s huvudsakliga slutsats av studien är att SER-perspektivet baseras på en ”socialt dekontextualiserad syn på skolkvalitet”. Man kan enligt Thrupp inte studera hur skolor fungerar utan att ta hänsyn till skolans elevunderlag. Hur en skola fungerar måste förstås som en interaktion mellan dess olika nivåer (elev-klass-lärare-ledning) och de egenskaper skolorna där har. I sin studie kunde Thrupp visa hur elevsammansättningen påverkade skolans funktionssätt, den pedagogiska ledningen, lärarnas undervisning, undervisningsklimatet, förekomst av aktiviteter utanför läroplanen och mer därtill. Thrupp sammanfattar detta i vad han kallar ”skolsammansättningshypotesen”. Denna hypotes har prövats och belagts med ytterligare empiri av andra forskare.

Ett perspektiv som Thrupp delar med viktig svensk pedagogisk forskning Länk till annan webbplats. från 1960- och 70-talet är därför att även vad läraren gör (och inte gör) i klassrummet måste förstås ur detta perspektiv. Lärarens undervisning är inte oberoende av de elever läraren är satt att undervisa. Elevsammansättningen i klassen (främst mätt genom elevernas förkunskaper) kommer därför i viss utsträckning att påverka vad läraren faktiskt kan göra i undervisningen. Hur ska läraren kunna undervisa klassen i procenträkning om en mycket stor andel av eleverna inte kan multiplicera eller dividera?

Denna notis aktualiserar ytterligare ett annat perspektiv inom forskningen som handlar om lärares förväntningar på eleverna och den ”självuppfyllande profetian Länk till annan webbplats.”. Detta forskningsfält står ofta i bjärt kontrast till Thrupps skolsammansättningshypotes. För svenskt vidkommande är detta inte oproblematiskt i och med att Skolinspektionen i sin tillsyn av skolor blandar ett SER-perspektiv med tankar om betydelsen av lärarnas förväntningar. Följdriktigt har myndighetens tillsyn utsatts för samma kritik Länk till annan webbplats. som Thrupp förde fram redan 1999.

Det finns flera exempel på empirisk forskning som bekräftar Thrupps hypotes och beroendeförhållandet mellan elevsammansättningen och lärares undervisning (exempel 1 Länk till annan webbplats., 2 Länk till annan webbplats., 3, Länk till annan webbplats. 4 Länk till annan webbplats., 5 Länk till annan webbplats.). Sammantaget visar detta att vare sig borgerliga debattörer eller Skolinspektionen kan förfäkta en så ”dekontexualiserad” syn på skolkvalitet; svensk skoldebatt måste helt enkelt vara mer realistisk kring detta.

Pontus Bäckström
Utredningschef Lärarnas Riksförbund

Vidare läsning:

För en mer journalistisk beskrivning av dessa perspektiv och förhållanden rekommenderas Emma Leijnses nya bok ”I en annan klass Länk till annan webbplats.”.


Pontus Bäckström

Verksamhetschef utbildningspolitik, Lärarnas Riksförbund

Mejla