Kan man lita på resultatet av medlemsomröstningen?

Om hur omröstningen genomfördes och om resultatets tillförlitlighet

Mellan den 20 januari och 15 februari i år genomfördes en allmän medlems­omröstning för yrkesaktiva medlemmar i Lärarnas Riksförbund. Om­röst­ningen genomfördes med anledning av de beslut som fattades vid kongressen 2020 och den sedan dess pågående processen att eventuellt organisera lärare och studie- och yrkesvägledare i Sverige på ett annat sätt. Om detta ska kunna ske måste Lärarnas Riksförbund upplösas, vilket enligt stadgan ska föregås av en allmän medlemsomröstning.

Publicerad Av

Syftet med detta inlägg är att beskriva hur omröstningen genomfördes och diskutera resultatets tillförlitlighet. Jag vill noga påpeka att jag är tjänsteman på Lärarnas Riksförbund. Det är inte min uppgift att värdera resultatet från medlemsomröstningen politiskt. Min uppgift är att bedöma empirins tillförlitlighet.

Utgångspunkter för omröstningen

Viktiga utgångspunkter för medlemsomröstningen var att det skulle råda full valhemlighet, att den skulle omgärdas av ett starkt skydd och att det skulle vara så lätt som möjligt för röstberättigade medlemmar att delta. Dessa utgångspunkter ledde fram till ett antal slut­satser om hur omröstningen skulle genomföras.

För att tillförsäkra full valhemlighet användes ett slutet digitalt röstningssystem byggt av företaget Suffra Länk till annan webbplats.. Av samma skäl begränsades också den bakgrundsinformation som systemet sparade, för att eliminera alla möjligheter att baklängesidentifiera medlemmar. Jag återkommer till detta längre ned.

För att hålla en hög skyddsnivå för omröstningen krävdes bank-ID för att logga in. De medlemmar som saknade bank-ID kunde begära inloggningsuppgifter från kansliet. Dessa skickades då fysiskt till den adress som fanns angiven i medlemsregistret.

Vilka har kunnat rösta?

Förbundsstyrelsen beslutade att yrkesverksamma medlemmar per den 1 januari 2022 skulle vara röstberättigade i medlemsomröstningen. Skälen för detta är flera, men främst för att det är yrkesverksamma medlemmar som är fullbetalande medlemmar. Röstlängden fastställdes under vecka 1 2022 och omfattade 65 420 medlemmar. Bland dessa ingick också ett antal individer med skyddad identitet. Dessas deltagande har hanterats i enlighet med reglerna kring hur personer med skyddad identitet kan kontaktas.

Förbundsstyrelsen beslutade även att en studerandeenkät och en pensionärsenkät skulle genomföras med likalydande frågeställning som medlemsomröstningen.

Har alla röstberättigade kunnat delta?

Vår bedömning är att de som har velat delta i omröstningen har kunnat delta. Röstberättigade medlemmar som antingen saknat bank-ID eller av andra skäl haft svårt att kunna avlägga sin röst har kunnat kontakta kansliet via en särskild e-postadress och Suffra via ett supportnummer. När omröstningen stängde den 15 februari 2022 fanns inga oavslutade ärenden i denna mejlkorg. Alla som hade hört av sig dit hade då fått hjälp att avlägga sin röst.

Med det sagt så kan det självfallet finnas ett mörkertal med medlemmar som har försökt rösta men inte lyckats. Det vet vi tyvärr ingenting om. Men givet den väl tilltagna tiden för omröstningen borde dessa rimligtvis ha kunnat kontakta kansliet i sådant fall.

Är ett resultat där hälften har röstat tillförlitligt?

Av de 65 420 röstberättigade medlemmarna har 32 919 röster inkommit. Det motsvarar ett valdeltagande om 50,3 procent. I den efterföljande debatten om medlems­omröstningen har vissa framfört åsikten att detta är ett lågt deltagande och att det därför inte kan vara tillförlitligt. Som ansvarig tjänsteman delar jag inte den bedömningen.

Att valdeltagandet skulle vara lågt beror självfallet på vad man jämför med. Det är ett lägre deltagande än i riksdagsvalet 2018 där 87,2 procent deltog Länk till annan webbplats., men det är ett högre deltagande än i Europaparlamentsvalen Länk till annan webbplats. 2004 och 2009 och i samma härad som samma val 2014 och 2019. I jämförelse med kyrkovalet 2021 Länk till annan webbplats. är det ett väldigt högt deltagande. Sett ur det perspektivet måste det snarare vara imponerande att ett fackförbund kan nå ett deltagande om 50,3 procent.

En annan fråga är om man kan lita på resultatet rent statistiskt, det vill säga hur kan man vara säker på att den halva som inte har röstat inte skulle rösta nej? Helt säker på detta går det självfallet inte att vara, som i vilket annat val som helst. Det enda säkra sättet att veta det är att få alla röstberättigade att delta. Men från den bakgrundsinformation vi har haft tillgänglig är det möjligt att göra viss bortfallsanalys för att undersöka om de som har röstat väsentligen skiljer sig från alla med rösträtt.

I röstlängden har vi haft information om vilket distrikt som medlemmen tillhör (varje distrikt har utgjort en valkrets) och vilket personnummer som medlemmen har. I röstnings­­verktyget har vi sedan kunnat se om personen röstat eller ej, men självfallet inte vad medlemmen har röstat. Detta kan jämföras med den röstlängd som en valförrättare i ett riksdagsval prickar av varje röstberättigad medborgare i.

Från personnumret kan vi härleda ålder och kön. Vi kan då se att de som har röstat inte i någon nämnvärd utsträckning skiljer sig från de röstberättigade i allmänhet. Resultatbilden följer i stort deltagandet i riksdagsvalet Länk till annan webbplats.; äldre har i något större utsträckning röstat än yngre, män och kvinnor har röstat i samma utsträckning. Utöver det kan vi se en viss skillnad mellan distrikten, där valdeltagandet varit större i mindre distrikt än i större. Högst deltagande hade Skaraborg med 62,8 procents deltagande, lägst hade Malmö stad med 44,1 procent. Vad detta beror på kan ingen veta säkert.


graf valdeltagande

Nu är inte en omröstning en enkätundersökning. Det vill säga, oavsett hur de som inte röstat i Europaparlamentsvalet skulle ha röstat om de hade deltagit så skickar Sverige ledamöter till Europaparlamentet i enlighet med den proportionella fördelning de faktiska rösterna hade. Detsamma gäller Lärarnas Riksförbunds medlemsomröstning: Förbundsstyrelsen har sagt att man ska agera i enlighet med vad majoriteten av de som har röstat vill.

Är resultatet förvånande?

Jag vill återigen påpeka att jag är tjänsteman på Lärarnas Riksförbund. Det är inte min uppgift att värdera resultatet från medlemsomröstningen politiskt. Därför ska inte den ovanstående rubriken – och frågan – tolkas politiskt utan den ska tolkas empiriskt. Var det förvånande att så stor andel av de som röstat röstade ja?

Nej, jag är inte förvånad. Innan omröstningen gjorde jag i egenskap av utredningschef två förutsägelser. Den ena var att valdeltagandet skulle bli högre än 43 procent. Detta baserade jag på att förbundets löneenkät 2021 (länk till 2020) hade en svarsfrekvens om 43 procent. En medlemsomröstning i en så viktig fråga som detta borde locka fler att delta än löneenkäten.

Den andra förutsägelsen var att andelen som röstade nej skulle vara större än 15 men mindre än 30 procent. Detta baserade jag på ett antal av de enkäter förbundet gjorde tiden innan omröstningen, bland annat till den så kallade ”organisationsutredningen”. Dessa enkäter innehöll självfallet aldrig exakt samma frågeställning som omröstningen, men de visade att det fanns en grupp medlemmar om cirka 15–20 procent som på olika sätt ville att Lärarnas Riksförbund skulle bestå som det är idag. Resultaten ur en av dessa enkäter redovisas i figur 7.18 på sida 85 i organisationsutredningen. I ”skarpt läge” antog jag sedan att denna grupp skulle vara större än vad de tidigare enkäterna hade visat.

Skälet till att redovisa dessa förutsägelser är inte för att skrävla om min egen prognos­förmåga, utan för att detta ytterst talar för medlemsomröstningens validitet och reliabilitet. Trots att frågorna ställts på olika sätt i ett antal olika enkätundersökningar och slutligen i medlems­omröstningen, samt vid olika mättillfällen, så har de alla skattat den genom­snittliga uppfattningen i förbundets medlemskår på ett likartat sätt. Sammantaget talar detta även detta för resultatets tillförlitlighet.

Pontus Bäckström
Utredningschef Lärarnas Riksförbund

Mer inom ämnet


Pontus Bäckström

Verksamhetschef utbildningspolitik, Lärarnas Riksförbund

Mejla