Kampen om lärarnas tid

Den bästa preventiva insatsen, i syfte att få fler elever behöriga till gymnasieskolan, är att satsa på högkvalitativa befintliga undervisningstimmar, inte nödvändigtvis fler timmar

Två viktiga remisser med långtgående förslag för grundskolan har nyligen presenterats och Lärarnas Riksförbund har skickat in synpunkter till regeringen.

Publicerad Av

Den ena remissen, Kampen om tiden, föreslår en skyldighet för huvudmännen att erbjuda minst två timmars studietid (liknande läxhjälp) i veckan samt utökad lovskola i årskurs nio för elever som riskerar att inte bli behöriga till gymnasieskolan. Och det är – trumvirvel – lärarna som ska ansvara för förverkligandet av förslagen. Den andra remissen handlar om införandet av en tioårig grundskola, där förskoleklassen omvandlas till en ny årskurs ett i ett fyraårigt lågstadium.

Båda remisserna handlar om att eleverna ska få mer undervisningstid trots tider av extrem lärarbrist. Men förbundet avvisar bara en av remisserna.

Såväl forskning som lärares erfarenhet visar att kvalitet i undervisningen trumfar mer undervisningstid. Det innebär att lärare måste få förutsättningar att planera och efterarbeta undervisningstimmarna ordentligt, snarare än att fler timmar slentrianmässigt införs som lösning på olika problem. Det är detta som är vägledande för förbundets politik när det gäller att ta ställning till olika reformförslag. Den bästa preventiva insatsen, i syfte att få fler elever behöriga till gymnasieskolan, är att satsa på högkvalitativa befintliga undervisningstimmar, inte nödvändigtvis fler timmar.

Vi har ju prövat det förut. En radikal ökning av antalet undervisningstimmar i matematik i grundskolan har ännu inte givit positivt utslag i elevresultaten.[1] Och i Danmark beslutade man 2014 att förlänga skoldagen så att danska grundskoleelever kom att få mest undervisningstid i hela OECD. Inte heller det gav någon positiv effekt, vilket en ny statlig utvärdering visat.[2]

Omfattande lärarbrist i Sverige parat med både tänkta och genomförda reformer om mer undervisningstid riskerar att leda till att man bränner ljuset i båda ändar. Mer undervisning för den enskilde läraren leder till mindre tid till förberedelse och efterarbete, vilket riskerar att både gå ut över kvaliteten och öka arbetsbelastningen och därmed lärarbristen ytterligare. Detta skulle i sin tur kunna väcka krav på än fler reformer där de undervisande lärarna ska lösa än fler problem.

”Istället måste befintlig lärarkår värnas och ansträngningar göras för att locka tillbaka utbildade lärare till yrket och förbättra arbetsvillkoren generellt så att fler väljer att utbilda sig till och jobba som lärare i framtiden. Därför är satsningar på läraryrket vägen framåt.”

Sara Svanlund

Istället måste befintlig lärarkår värnas och ansträngningar göras för att locka tillbaka utbildade lärare till yrket och förbättra arbetsvillkoren generellt så att fler väljer att utbilda sig till och jobba som lärare i framtiden. Därför är satsningar på läraryrket vägen framåt.

Av den anledningen har förbundet avstyrkt förslagen om utvidgad lovskola och införandet av studietid med argumentet att motsvarande resurser istället ska satsas på ordinarie undervisning och stödinsatser. Däremot välkomnar vi förslaget om tioårig grundskola. Tyvärr finns det inte tillräckligt med utbildade klasslärare för denna utbyggnad av lågstadiet. Då måste förskollärarna som idag jobbar i förskoleklassen erbjudas generösa villkor för att utbilda sig till klasslärare med fördjupade kunskaper om grundläggande läs- skriv- och matematikinlärning.

Detta för att eleverna ska få de bästa möjligheterna tidigt i sin utbildning.

Fokus i framtiden måste ligga på hur den undervisningstid som faktiskt ges kan bli bättre, istället för att kräva fler undervisningstimmar. Låt professionen sedan bestämma hur och under vilka former olika elever ska undervisas och vad enskilda elever eventuellt behöver utöver ordinarie undervisning.

[1] Sveriges Ingenjörer 2021: https://www.sverigesingenjorer.se/aktuellt-och-press/nyheter/210415vem-raknas-och-vem-raknas-bort-alldeles-for-tidigt Länk till annan webbplats.

[2] Børne- og undervisningsministeriet 2021, Statusredegørelse for folkeskolens udvikling 2019/20. https://www.uvm.dk/aktuelt/nyheder/uvm/2021/maj/210528-status-paa-folkeskolereformens-maalsaetninger-i-skoleaaret Länk till annan webbplats.

Sara Svanlund
Andre vice förbundsordförande


Sara Svanlund

2:e vice ordförande Lärarnas Riksförbund

Mejla