Slopa avdraget som urholkar lärarutbildningen

LR Studs ordförande, Emelie Fransson, skriver i Altinget om urholkningen av lärarutbildningen

Årligen sänker staten det ekonomiska anslaget Länk till annan webbplats. till statligt finansierade myndigheter med runt två procent. Förhoppningen med avdraget är att myndigheterna ska förvalta skattepengarna mer effektivt och varsamt. Detta låter såklart toppen. Om man inte också hade inkluderat landets universitet och högskolor i ekvationen.

Uppdaterad

Ett sinande ekonomiskt stöd leder till besparingar, vilket i sig inte behöver vara något negativt. Applicerat på lärarutbildning yttrar sig effektiviseringar dock i form av större klasser, färre lektioner och därmed också mindre stöd till studieovana studenter. Och med studenter som tack vare nästintill slopade antagningskrav kommit in på en lärarutbildning trots bristande studiebakgrund.

Vi i Lärarnas Riksförbunds studerandeförening är glada för varje ansträngning som görs för att bredda rekryteringen till högre utbildning och forskning. Ju fler som ges möjlighet till fortsatta studier, desto bättre. Men det måste ske under kontrollerade och stöttande former.

Kunskap kostar

Breddad rekrytering kostar. Kunskap kostar. Men när Riksrevisionen nyligen presenterade sin rapport ”Räkna med mindre” blev det tydligt att man anser att kunskapsutbyte, likt företags förehavanden, kan effektiviseras. Åtminstone ekonomiskt. Utbildning behöver tydligen inte kosta.

I rapporten kom Riksrevisionen fram till att det så kallade produktivitetsavdraget som infördes 1993 har bidragit till effektiv resurshantering hos anslagsfinansierade myndigheter. Trots bristande kompensation för lönekostnadsutvecklingen har de kunnat ”hantera de konsekvenser som uppstått”.

”Det måste få ett slut”

Ända sedan 1993 har alltså produktivitetsavdraget tjänat landets ekonomiska intressen. Staten räknar upp myndigheternas anslag så att de följer den allmänna prisutvecklingen i samhället. Efter justeringen görs sedan ett produktivitetsavdrag på ungefär en till två procent. Det är ett avdrag som ska motsvara, och uppmuntra, till följande års besparingar.

Ända sedan 1993 har produktivitetsavdraget hjälpt oss att få mer ekonomiskt effektiva myndigheter. Ända sedan 1993 har produktivitetsavdraget således undergrävt den högre utbildningen.

Det måste få ett slut.

Minst lärarledd utbildning i EU

Pandemin har gått in i, vad vi ännu bara kan hoppas, en ny och avmattad fas. Campus öppnar och studenter kan äntligen återgå till undervisningssalarna, till sina kursare och, förhoppningsvis, i en rimlig omfattning, till undervisning ledd av sina lärare. Sverige har nämligen minst lärarledd utbildning i EU.

Låt oss därför ta denna möjlighet till att äntligen täppa igen det hål som grävts under kunskapens borg.

"Kunskap är inte ekonomi och kan inte effektiviseras på samma sätt."

Emelie Fransson

Studenter har rätt till mer lärarledd undervisning, inte minst lärarstudenter vars utbildnings ersättningsnivåer redan ligger så pass lågt att det genererar få, ibland inga lärarledda timmar i veckan. Lärosäten har rätt till mer pengar för att kunna finansiera detta. Inte två procent mindre, årligen.

Tillåt universitetslärarna att undervisa mer än vad de gör idag. Höj anslagen till lärarutbildningarna och minska detaljstyrningen. Höj antagningskraven och minska klassernas storlek. Höj yrkets status och minska avhoppen. Höj utbildningens kvalitet och slopa produktivitetsavdraget.

Kunskap är inte ekonomi och kan, och bör, således inte effektiviseras på samma sätt. Det insåg Danmark för två år sedan när man slopade deras motsvarighet till samma avdrag för just utbildningssektorn. Det är dags för Sverige att följa det exemplet.

Publicerad i Altinget 15/3-22 Länk till annan webbplats.