LR Stud om högre utbildning

Utbildning är en av de viktigaste faktorerna i vårt samhälle och bidrar till dess utveckling. Varje individ, oberoende av sin socioekonomiska bakgrund, ska ges möjligheten att genomgå högre studier om individen så önskar och uppfyller de antagningskrav som utbildningen kräver.

Lärare och studie- och yrkesvägledare (SYV) är den i särklass viktigaste faktorn när det
kommer till att säkra kvaliteten i utbildningen. Därför är det av yttersta vikt att lärar- och studie- och yrkesvägledarutbildningarna är av hög kvalité och förbereder studenterna inför den framtida professionen. För att kvaliteten i utbildningarna ska säkerställas krävs det att all undervisande personal innehar djupa kunskaper såväl i sina ämnen som i det pedagogiska. Därmed bör det även läggas mer resurser på den utbildningsvetenskapliga forskningen.

Därför tycker LR Stud:

  • att all personal som undervisar på universitet och högskola ska ha genomgått
    högskolepedagogisk utbildning om minst 15 högskolepoäng.
  • att studenterna ska erbjudas kvalificerad studie- och yrkesvägledning genom hela
    utbildningen.
  • att alla universitet och högskolor ska vara statliga.
  • att kontinuerlig finansiering ska finnas för att bibehålla relevant
    utbildningsvetenskaplig forskning.
  • att det ska finnas ett nationellt betygssystem för alla lärar- och SYV-utbildningar.

Lärarutbildningen

Det kan inte nog understrykas att lärare har en samhällsbärande funktion. I vårt samhälle är kunskap av stor betydelse och därmed är lärarens roll och situation ständigt i fokus. I ett litet land som Sverige är en välutbildad befolkning avgörande i förhållande till den globala konkurrensen.

Genom god utbildning med en skolpolitik som präglas av vetenskaplig kompetens och tilltro till lärarprofessionen får vi en välutbildad befolkning. Det bör därför ligga i allas intresse att de svenska lärarutbildningarna håller hög kvalitet, ställer höga krav och att den fortsätter vara en av grundpelarna i uppbyggnaden av en god skola och ett demokratiskt samhälle.

Dagens lärarutbildningar är undermåliga, vilket till stor del beror på att det är en utbildning som utsatts hårt av politiska viljor och politisk styrning. Lärarutbildningarna lider av bristande kvalitet och för lågt ställda antagningskrav. Utbildningen behöver istället erbjuda goda ämneskunskaper, en utbildningsvetenskaplig kärna som är förankrad i skolverksamheten samt en likvärdig verksamhetsförlagd utbildning.

Det behövs en nationell plan för lärarutbildningarna, med obligatoriska moment som varje lärarstudent genomgår oavsett lärosäte. Varje lärarexamen ska vara likvärdig och bör dessutom även innefatta åtminstone en kandidatexamen. När utbildningarna utvecklas och ska förändras så behöver professionen vara en del av detta arbete, för att försäkra att utbildningarna håller hög relevans.

Idag finns det lärarutbildningar på 28 olika lärosäten. Tyvärr finns inte kompetens för at
försörja alla dessa lärosäten med lärarutbildare och samtidigt står många platser på
lärarutbildningarna tomma. Genom att koncentrera lärarutbildningarna höjs kvaliteten,
konkurrensen och statusen på utbildningen.

På lärarutbildningarna ska studenterna undervisas i förhållningssätt och tillämpning av
kursplaner och betygssättning i de ämnen studenten kommer undervisa i. En förutsättning för att lärarstudenten ska klara av sitt kommande läraruppdrag är att lärarutbildningarna också har förberett lärarstudenten på bemötande av individer med särskilda behov. Det behövs fler lärarutbildare som är yrkesverksamma i skolvärlden, för att stärka anknytningen till den framtida professionen.

LR Stud värnar om den reguljära lärarutbildningen och tycker inte att vem som helst ska få bedriva en lärarutbildning. För att säkerställa lärarutbildningarnas kvalitet ska inte fristående lärarutbildningar etableras.

Därför tycker LR Stud:

  • att lärarutbildningar som inte håller hög kvalitet ska avvecklas.
  • att antalet platser på lärarutbildningarna ska anpassas efter arbetsmarknadens behov.
  • att lärarutbildningarna ska koncentreras till ett färre antal lärosäten.
  • att en lärarutbildning på helfart ska motsvara en heltidssysselsättning.
  • att majoriteten av lärosätena som erbjuder lärarutbildning ska kunna erbjuda samtliga ämneskombinationer om det är möjligt enligt rådande högskoleförordning för ämneslärarstudenter.
  • att lärarstudenter redan under första terminen ska få komma i kontakt med sin
    kommande profession genom exempelvis auskultation eller fältstudier.
  • att den utbildningsvetenskapliga kärnan ska innehålla praktiska moment med
    exempelvis fältstudier som knyter an utbildningen till professionsutövningen.
  • att lärarutbildningarna ska få en nationell kursplan för att garantera en likvärdig
    lärarutbildning.
  • att fristående lärarutbildningar inte ska etableras.
  • att samarbete mellan lärarutbildningar och studie- och yrkesvägledarutbildningar ska garanteras i syfte att stärka samarbetet inför den framtida professionsutövningen.
  • att studie- och yrkesvägledarperspektivet ska ingå i samtliga lärarutbildningar utifrån respektive inriktningar och förutsättningar.
  • att utbildningarna ska utformas på så sätt att byte av lärosäte är möjligt.

Studie- och yrkesvägledarutbildningen

Studie- och yrkesvägledarutbildningen är vital både för individens och samhällets utveckling. En välutbildad befolkning förutsätter att individen gör välgrundade och underbyggda val. Detta är något som leder till ökat välmående för individen och innebär en lägre kostnad för samhället. För att detta ska kunna ske på ett likvärdigt sätt fordras god vägledning och goda kunskaper om individen, samhället, utbildningsväsendet och arbetsmarknaden.

Arbetsmarknaden är i konstant förändring och kräver att individen under hela sin livstid omprövar sina beslut om studier och yrkesval. Det livslånga lärandet innefattar en mängd individuella val genom livet och därför är en god utbildning av studie- och yrkesvägledare av stor betydelse för såväl den enskilde som för hela samhället.

Det behövs en nationell utbildningsplan för SYV-utbildningen, med obligatoriska moment som varje SYV student genomgår oavsett lärosäte. Varje SYV-examen ska vara likvärdig och en examen ska innefatta även en kandidatexamen. När utbildningen utvecklas och ska förändras så behöver professionen vara en del av detta arbete, för att försäkra att utbildningen håller hög relevans.

Studie- och yrkesvägledarutbildningen ska hålla hög kvalitet och vara nationellt likvärdig, den ska ge en SYV-legitimation och SYV-studenten ska garanteras utbildning i bemötande av individer med särskilda behov.

Därför tycker LR Stud:

  • att studie- och yrkesvägledarutbildningen ska vara nationellt likvärdig och av hög
    kvalitet.
  • att antalet platser på studie- och yrkesvägledarutbildningen ska anpassas efter
    arbetsmarknadens behov.
  • att antalet platser på studie- och yrkesvägledarutbildningen ska anpassas efter
    arbetsmarknadens behov.
  • att studie- och yrkesvägledarstudenter redan under första terminen ska få komma i
    kontakt med sin kommande profession genom exempelvis auskultation eller
    fältstudier.
  • att studie- och yrkesvägledarutbildningen ska få en nationell kursplan för att garantera en likvärdig utbildning.
  • att verksamhetsförlagd utbildning ska ersätta övriga benämningar på likartade kurser i studie- och yrkesvägledarprogrammet och organiseras i likhet med motsvarande moment i lärarutbildningen.
  • att en studie- och yrkesvägledarexamen ska leda till legitimation.
  • att samarbete mellan studie- och yrkesvägledarutbildningen och lärarutbildningen ska garanteras i syfte att stärka samarbetet inför den framtida professionsutövningen.
  • att utbildningarna ska utformas på så sätt att byte av lärosäte är möjligt

Verksamhetsförlagd utbildning

Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) är lärar- och studie- och yrkesvägledarutbildningens absolut viktigaste moment. Under VFU:n får studenten en verksamhetsnära inblick i sin framtida profession. Det är i verksamheten som länken mellan teori och praktik skapas och viktiga erfarenheter byggs som ska förbereda studenten inför den framtida professionsutövningen. VFU:n ska vara en naturlig och integrerad del av utbildningen.

Övningsskoleprojektet har visat sig ha goda resultat vad gäller stärkandet av kopplingen
mellan teori och praktik, antalet utbildade VFU-handledare samt en mer kvalitativ VFU. Det är därför önskvärt att övningsskoleprojektet utvecklas så att fler lärarstudenter runt om i landet får möjligheten att ta del av detta.

Därför tycker LR Stud:

  • att lärarstudenter ska få VFU i rätt åldersgrupp och ämne.
  • att övningsskoleprojektet ska utvecklas.
  • att VFU:n ska utökas med hänsyn till programmets längd.
  • att högskolan och universitetet ska ta hänsyn till studentens önskemål avseende val av ort, skola, verksamhet och handledare.
  • att studenter i de fall en ohållbar situation uppstår ska ges ökad möjlighet att byta
    VFU-plats.
  • att studenter som får en merkostnad på grund av sin VFU ska få full ersättning för
    detta.
  • att det bör finnas möjlighet för studenterna att utvärdera sin VFU och sin handledare efter avslutad verksamhetsförlagd utbildning.

Handledning

Handledning av engagerade yrkesverksamma lärare eller studie- och yrkesvägledare är en essentiell del av den verksamhetsförlagda utbildningen. Lärar- och studie- och
yrkesvägledarutbildningarna är beroende av att yrkesverksamma ställer upp på att bli
handledare, samt att dessa ges möjlighet och utrymme i sina tjänster till att bli handledare. En utbildning av hög kvalitet har legitimerade handledare som ges tillräckligt med tid för VFU-studenten på skolan, och som får ersättning samt fortbildning för uppdraget.

Frågan om handledning berör både handledarutbildningens kvalitet samt den enskilde
handledarens förutsättningar. Det är en fråga om utbildningens kvalitet, skolans och
huvudmannens möjlighet till att ta del av lärosätenas forskning samt handledarens personliga utvecklingspotential.

Därför tycker LR Stud:

  • att handledning enbart ska ges av legitimerade lärare och studie- och yrkesvägledare som har genomgått handledarutbildning.
  • att den enskilde handledaren, samt skolan i stort, ska erbjudas fortbildning av lärosätet.
  • att handledaren ska få enskild och skälig ersättning samt tid avsatt i tjänsten för att
    handleda studenten.

Studentinflytande

Studentinflytande är en rättighet som behöver värnas och stärkas. När studenter får vara med i beredning och i beslut förbättras både utbildningen och studiemiljön. Det är inte mer än rimligt att studentinflytandet tas tillvara på och stärks. Studentinflytandet är beroende av engagemang och därför behöver studentorganisationer ges utrymme på lärosätena för att synas och informera om sin verksamhet.

Därför tycker LR Stud:

  • att studenter ska ha ett stort inflytande över utbildningen och studenternas situation.
  • att studentorganisationer ska garanteras tillträde till lärosätenas campus utan kostnad.

Uppdaterad