Föräldrarnas syn på det svenska betygssystemet

Lärarnas Riksförbund har givit Exquiro Market Research i uppdrag att ställa frågor om betygssystemet till 1 200 föräldrar till barn födda 1990, det vill säga barn som går i grundskolans år nio.

Uppdaterad

En stor majoritet, 84 procent av föräldrarna, anser att betyg ska sättas tidigare än idag.

Endast fyra procent av föräldrarna tycker inte att det bör finnas några betyg i grundskolan. Av dem som anser att betyg bör sättas tidigare än idag önskar de flesta ett första betyg i årskurs sex eller sju.

79 procent av föräldrarna anser att betygen har en klart motiverande effekt när det gäller deras barns prestationer i skolan. En majoritet av de svarande, 60 procent, anser att dagens betygskala med tre steg är otillräcklig. 38 procent är nöjda med dagens indelning.

Var fjärde förälder uppger att deras barn känner mycket stress över betygen. Över huvud taget uppger föräldrarna att stressituationen är påtaglig. Att utröna var gränsen mellan positiv och negativ stress går för skolungdomar ligger dock utanför denna undersökning.

85 procent av föräldrarna anser att genomgången lärarutbildning och djupa ämneskunskaper är mycket viktigt för lärare som sätter betyg. 68 procent av de svarande tycker att uppgifter om närvaro bör skrivas in i betygsdokumentet.

Lärarnas Riksförbunds enkätundersökning visar att det finns ett tydligt stöd för det svenska betygssystemet bland föräldrarna till elever i årskurs nio. Däremot är inte stödet oreserverat. Föräldrarna markerar att de förväntar sig mer när det gäller betygens tydlighet.

En viktig slutsats av enkätundersökningen är att en stor majoritet av föräldrarna knappast skulle önska sig tidigare betyg om betygens effekter för elevens prestationer, deras allmänna hälsa och det allmänna skolarbetet skulle vara negativa. Detta tror alltså inte föräldrarna.

Tidigare betyg förutsätter att det finns ett väl fungerande stödsystem för elever som presterar svagt. Om man tittar på kunskapsutvecklingen över tid bland elever i grundskolan är det mycket som tyder på att alltför många elever slipper igenom utan nödvändiga läs-, skriv- och räknekunskaper.

Lärarnas Riksförbund för en tydlig politik i syfte att förbättra resultaten i den svenska grundskolan. Därför föreslår vi följande:

  • Betyg måste införas tidigare i grundskolan än vad som är fallet idag. Av föräldrarnas åsikt att döma verkar år sex vara en lämplig utgångspunkt för diskussion. Betygen ska kompletteras med utvecklingssamtal.
  • Utöka betygsskalan med fler steg. Inspiration kan bland annat hämtas från den betygsskala som ska gälla för högre utbildning på europeisk nivå. Men LR återkommer i frågan då vi fört mer ingående samtal med våra verksamma medlemmar.
  • En ordentlig skärpning av skolans skyldighet att ge svagpresterade elever stöd. Tabun om nivåindelning och temporära hjälpgrupper måste brytas. Det är inte skamligt att behöva extra hjälp! Speciallärarbefattningen med tillhörande utbildning måste återupprättas.
  • Obligatoriska ämnesprov i år fem i matematik, svenska/svenska som andra språk och engelska måste införas. Detta blir en första reella avstämningen före betygsättningen. Kombinationen av konkreta utvecklingssamtal, ett första ämnesprov och tidigare betygsättning ska avdramatisera bedömningen.
  • Eleverna måste få rätt att ompröva sina slutbetyg i såväl grund- som gymnasieskola. Omprövning ska genomföras av en auktoriserad lärare.

Mer inom ämnet