Efterlysning

Vart tog kopplingen hög måluppfyllelse för eleverna och bättre lärarlöner vägen?

Den här undersökningen bekräftar erfarenheterna från tidigare löneöversyn: Trots pågående högkonjunktur tar inte kommunerna tillfället att koppla verksamhetsresultat till högre lärarlöner.

Publicerad

I förhandlingarna om ett nytt läraravtal våren 2010 framförde arbetsgivarna, Sveriges Kommuner och Landsting, stora bekymmer över den negativa resultatutvecklingen i den svenska skolan. I det avtal som tecknades 6 maj 2010 betonas att:

Parterna uppmanar till initiativ som leder till förbättrat resultat, ökad måluppfyllelse och förbättrad produktivitet vilket leder till att utfallet överstiger det garanterade utfallet, enligt Löneavtalet § 2 p. 7

Lärarnas Riksförbund har i denna rapport undersökt om kommunerna levt upp till denna avtalsskrivning i den första av de två löneöversynerna som ingår i avtalet HÖK 10. I de kommuner där resultatutvecklingen varit mest positiv mellan 2007 och 2009 har löne­utfallet 1 april 2010 i genomsnitt uppgått till 2,16 procent. Motsvarande löneutfall för de kommuner där resultatutvecklingen varit negativ mellan 2007 och 2009 uppgick till 2,15 procent. Löneutfallet visar två saker. För det första är löneutfallet i stort sett identiskt med det golv som siffran i löneavtalet utgör. För det andra finns det ingen koppling mellan resultat och löneutfall för de kommuner där lärarnas insatser lett till en klart positiv resultatutveckling.

Denna undersökning bekräftar den erfarenhet vi gjorde av löneöversynen på den kommunala sektorn 2007. Vi var överens i avtal om att denna sista löneöversyn av tre i det dåvarande avtalet skulle vara sifferlöst för att visa hur kommunerna kunde värdera det som hände i skolan. Tyvärr använde inte kommunerna möjligheten att under pågående högkonjunktur nyttja löneavtalets möjlighet till samband mellan verksamhetsresultat och lön.

2010 års avtalsrörelse för lärarna innehöll starka motsättningar mellan lärarna och kommunerna. Arbetsgivarna var angelägna om att avtalet skulle markera en början på att utveckla förtroendeskapande åtgärder. Det bästa sättet att skapa förtroende är att en kommun visar att den lever upp till avtalets intentioner. Denna undersökning visar tyvärr att löneöversynen 1 april 2010 inte utgjort den rivstart som behövdes för att bygga förtroende för löneavtalet.

Därutöver tycks det finnas outtalade krafter som strävar till att begränsa lönenivån för lärare för att säkerställa att lönestrukturen i kommunen inte hotas. Dessvärre är det inte enbart incitamentsstrukturen och löneavtalets legitimitet som påverkas negativt, utan även sammansättningen av den framtida lärarkåren. Vi står nu inför att den sista löneöversynen i avtalet ska genomföras, 1 april 2011.

Vi vill uppmana de lokala arbetsgivarna att göra en noggrann analys av resultatutvecklingen och med löneutfallet leva upp till löneavtalets intentioner.

Undersökningen visar med all önskvärd tydlighet att lärarna kan bidra till en positiv resultatutveckling utan att lärarnas arbetstidsregler ändras. Det vore välgörande om de lokala arbetsgivarna förstod att förstärka de positiva arbetsinsatserna med ett bra löneutfall i stället för att börja med att förändra lärarnas arbetstidsreglering som ett självändamål.

Mer inom ämnet


För kommentarer och upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55