Underkänt!

Svenska folkets åsikter om skolan

Lärarnas Riksförbund har låtit Novus intervjua 10 500 personer i 21 större kommuner om hur kommuninvånarna ser på de lokala politikernas insatser, likvärdigheten i skolan, vinster i friskolorna och statlig finansiering.

Uppdaterad

Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella kunskapsmätningar och nationella undersökningar fick på allvar skolan att landa i topp på den politiska agendan. Detta blev särskilt tydligt på den nationella nivån, trots att skolan till stora delar är en lokal angelägenhet i och med det kommunala huvudmannaskapet och de privata huvudmännen för friskolorna.

Sammanfattning

Hälften av de tillfrågade tycker inte att skolorna i kommunen är likvärdiga. Knappt någon skillnad mellan alliansens och de rödgrönas väljare.

6 av 10 tror att skolans resultatutveckling skulle gynnas av statlig finansiering. Endast 7 procent tror att skolan skulle missgynnas av statlig finansiering. Något fler av de borgerliga sympatisörerna (M, FP, C och KD) tror att statlig finansiering skulle gynna just resultatutvecklingen.

85 procent instämmer i att det är nödvändigt att använda sig av lärare som är legitimerade. Bland de folkpartistiska sympatisörerna anser 91 procent att det är nödvändigt att använda legitimerade lärare för undervisningen, att jämföra med Vänsterpartiets och Sverigedemokraternas 77 procent.

6 av 10 tycker inte att kommunpolitikerna gör tillräckligt för att garantera bra kvalitet i skolan. Vänsterpartister och Sverigedemokrater är mest kritiska till kommunpolitikernas insats, 68 procent vardera. Nöjdast är Centerpartiets sympatisörer där 18 procent svarar att de tycker att kommunpolitikerna gör tillräckligt.

73 procent av de borgerliga väljarna vill se begränsningar för vinster som delas ut från friskolor. Motsvarande siffra för de rödgröna väljarna är 88 procent. 8 av 10 tycker att det ska finnas begränsningar för vinster som delas ut.

Slutsatser

Undervisningen håller inte en likvärdig standard. Staten måste ta över ansvaret (huvudmannaskapet) för skolan. I detta ansvar ligger en statlig finansieringsmodell.

Staten måste reglera vinstuttaget i friskolesektorn. Det räcker inte med kvalitetsgranskningar av verksamheten, motståndet mot vinster i skolan legitimerar tydliga begränsningar av vinstuttag.

I väntan på en statlig modell för skolans huvudmannaskap måste förutsättningarna för undervisningen regleras hårdare. Timplanen i grundskolan bör reglera antal garanterade timmar per ämne och stadium och en timplan måste återinföras för gymnasieskolan.

Lärarnas Riksförbund vill med denna undersökning låta medborgarna ta ställning till viktiga skolfrågor, med utgångspunkt i det lokala perspektivet. Därför har vi låtit Novus intervjua totalt 10 500 personer i 21 större kommuner. Detta underlag ger en mycket bra fingervisning om hur kommuninvånarna ser på de lokala politikernas insatser, likvärdigheten i skolan, vinster i friskolorna, statlig finansiering, med mera.

Lokala versioner av undersökningen

Undersökningen finns i lokala versioner för följande kommuner: Borås, Eskilstuna, Falun, Gävle, Göteborg, Kalmar, Karlstad, Kristianstad, Linköping, Luleå, Malmö, Skövde, Stockholm, Sundsvall, Umeå, Uppsala, Västerås, Växjö, Örebro och Östersund. Vill du ha tag på en pdf eller ett tryckt exemplar av en lokal version, mejla distribution@lr.se. Den nationella versionen hittar du nedan.

Mer inom ämnet