Effekterna av en dåligt organiserad skola

Fram till år 2000 hade läraren dubbelt så mycket tid till sitt förfogande för förberedelser och efterarbete knutet till undervisningen. Dessutom skulle en lärare i tidigare arbetstidssystem ha tjänat 5 000–6 000 kronor mer med motsvarande undervisningsvolym som den de nu åläggs att fullgöra. Detta visar en undersökning från Lärarnas Riksförbund. 

Publicerad

I dag konkurrerar skolan om resurserna hos de kommunala huvudmännen med socialtjänst, barnomsorg och äldreomsorg. Kommunen sparar in på skolan genom att minska lärartätheten, låta lärarna undervisa fler elever, slå samman undervisningsgrupper, dra ner på elevernas undervisningstid inom gymnasieskolan och genom att inte anpassa organisationen när nya arbetsuppgifter tillkommer för lärarna. Det viktigaste uppdraget för en rektor har blivit att säkerställa att verksamheten håller sig inom budgetens ramar, inte att säkerställa att verksamheten lever upp till kraven i läroplaner och skollag.

Eleverna och lärarna de stora förlorarna

Eleverna och lärarna är i detta de stora förlorarna. Lärarna får allt mindre tid till kärnverksamheten, undervisning. Detta innebär att det blir allt mindre lärartid till varje elev och därmed minskar möjligheten till det individuella stöd som läroplaner och skollag garanterar eleverna.

Därför sjunker elevresultaten

Här finns en stor del av förklaringen till att elevernas resultat har försämrats de senaste 20 åren och att de fortsätter att sjunka. Lärarna ges i praktiken inte möjlighet att utföra sitt uppdrag på det sätt som läroplaner och skollag föreskriver och de kompenseras inte lönemässigt för det utvidgade läraruppdraget och ansvaret.

Ekvationen går inte ihop

Ekvationen går helt enkelt inte ihop. Kraven på individualisering av undervisningen har ökat, men lärarens tid för varje enskild elev har minskat. Fram till år 2000 hade läraren dubbelt så mycket tid till sitt förfogande för förberedelser och efterarbete knutet till undervisningen.

Lärarnas Riksförbunds förslag

  • Parterna måste lösa frågan om lärares arbetstid, så att tid för kärnverksamheten - undervisningen - fredas.
  • Avtal som reglerar lärarnas arbetsvillkor måste innehålla regler som skapar balans mellan undervisning, undervisningsanknutna arbetsuppgifter och övrigt lärararbete så att det ryms inom de ramar som finns.
  • Garanterad undervisningstid ska införas för alla kurser på gymnasiet.
  • En timplan för grundskolan ska tala om hur många timmars undervisning som ska ske i de olika ämnena kopplat till de kontrollstationer som äger rum i årskurserna 3, 6 och 9.
  • En utvärdering behöver ske av den administration som har pålagts lärarna, till exempel riskbedömningar, incidentrapporter, individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram. Bidrar denna administration till ökad måluppfyllelse? Tidsåtgången måste vägas mot nyttan!
  • Staten måste öka sitt ansvarstagande för skolan genom att rikta statsbidragen och genom att finansiera nya reformer.
  • Lärarlönerna måste öka rejält. På samma sätt som huvudmännen ökat volymen undervisning för lärarna, i samma omfattning ska lärarlönerna öka. Detta skulle ge ökningar på cirka 5 000–6 000 kronor per månad.

Mer inom ämnet


För kommentarer och upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55