Lönebotten

Kommunerna som inte satsat på lärarna

Undersökningen bygger på partsgemensam lönestatistik för 2011 och presenterar två sammanställningar, en för lärare i grundskolans senare år och en för gymnasielärare i allmänna ämnen.

Uppdaterad

Slutsatser och förslag

Kommunerna har nu en sista chans att visa att de klarar av sitt ansvar för skolan. Detta gäller inte minst landets sämsta lönekommuner. Lyckas inte kommunerna och SKL att via det avtal som nu är tecknat att uppvärdera läraryrket kommer förtroendet för enskilda kommuner och för SKL att vara förbrukat.

Lärarnas Riksförbund kommer att följa utvecklingen i kommunerna mycket noga och vi utmanar varje enskild kommun att ta sitt ansvar för att inte avtalet ska sägas upp i förtid.

En del i vår utmaning är att lyfta fram landets sämsta lönekommuner. Att ligga i löneligans botten är ingen hedrande position och de ledande inom respektive kommun måste nu göra sitt yttersta för att slippa omnämnas i detta sammanhang vid vår nästa undersökning.

Skillnader i lärarlöner hotar likvärdigheten Förbundet anser att de stora skillnaderna kommunerna emellan när det gäller såväl ekonomiska förutsättningar som lärares lönenivåer och löneutveckling är ett hot mot den nationella likvärdigheten. Kraven på lärarlegitimation kommer att skärpa läget. Lärare kommer inte att söka sig till kommuner som ligger i botten av löneligan och därmed går elever miste om en utbildning som är likvärdig i landet.

Lärarnas löner måste höjas med 10 000 kronor i dagens penningvärde Lång och specialiserad utbildning måste vara lönsam. Läraryrket är ansvarsfullt, avancerat och komplext. Det finns ett starkt samband mellan svagt sökandetryck till lärarutbildningen och den dåliga löneutvecklingen för lärare under de senaste 20 åren. Lärarnas Riksförbund menar att radikala lönesatsningar nu behövs för lärare inom grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Varje enskild kommun måste tydligt visa i en avbetalningsplan hur den ska genomföra uppvärderingen av läraryrket.

Höj lärarnas ingångslöner markant Enligt det välrenommerade konsultbolaget McKinsey är höga ingångslöner för lärare något som tydligt signalerar hur lärare värderas och prioriteras i ett land. Ur detta perspektiv är det orimligt att tänka sig att den svenska skolan ska vara en attraktiv framtida arbetsplats för dagens högskolestudenter, när exempelvis civilingenjörer tidigt i sitt yrkesliv har en lön på drygt 34 000 kronor, vilket är mer än vad slutlönen är för många gymnasielärare med 40 år i yrket.

Mer inom ämnet