Så vill lärarna lyfta matematiken

2 200 matematiklärare om fortbildning och utvecklingen av matematikundervisningen

Lärarnas Riksförbund har genomfört en webbenkät som 2 200 lärare i matematik har svarat på. Undersökningen berör några av de statliga fortbildningsreformer som genomförts för att lyfta lärarnas under­visning. Vi har frågat lärarna hur de upplevt dessa satsningar, samt hur de upplever huvudmännens satsningar på fortbildning i matematik­ämnet.

Publicerad

Det är inte staten som har det egentliga ansvaret för lärarnas fortbildning och utvecklingen av matematikundervisningen, utan huvudmännen.

Undersökningen visar att de som deltagit i Matematiksatsningen eller Matematiklyftet är nöjda med den fortbildning de fått. Båda är statliga satsningar. Hela 90 procent anser att satsningarna haft rätt inriktning. 80 procent tror att satsningarna kan bidra till att förbättra undervisningen på ett sätt som vänder den negativa resultattrenden i matematikämnet.

I kontrast till detta står de kommunala och privata huvudmännens insatser för fortbildning i matematik. 60 procent av de lärare som ännu inte deltagit i de statliga satsningarna har heller inte fått någon fortbildning eller kompetensutveckling av huvudmännen de senaste fem åren. Hela 44 procent av hävdar att huvudmannen inte tar något ansvar alls för matematiklärarnas fortbildning. Detta är alarmerande siffror.

I undersökningen uppger lärarna två viktiga åtgärder för att uppnå bättre resultat:

  • mindre undervisningsgrupper i ämnet
  • mer specialpedagogiska insatser.

Men hela 60 procent av lärarna säger att det inte finns någon speciallärare med matematikutbildning på den skola där de undervisar.

Den nedåtgående trenden i matematik är ett komplext problem som kräver ett helhetsperspektiv med flera olika åtgärder för att hanteras.

Lärarnas Riksförbunds förslag på åtgärder:

  • Staten måste ta ett tydligt statligt ansvar för lärarnas fortbildning.
  • En reglering av undervisningsgruppernas storlek, särskilt på lågstadiet.
  • En nationell finansiering av skolan som säkrar resurser till undervisning och specialpedagogiska insatser. Detta har kommunerna inte klarat.
  • Grundskolans timplan måste stadieindelas per ämne. Gymnasieskolan måste återfå en koppling mellan gymnasiepoäng och undervisningstid. Avregleringen av undervisningstiden måste upphöra. Undervisningstid med en rätt utbildad lärare är den viktigaste faktorn för goda elevprestationer.
  • Fler duktiga studenter måste vilja bli matematiklärare. Lärarlönerna måste kraftigt uppvärderas om lärarutbildningen ska stå sig i konkurrensen med ekonom- och ingenjörsutbildningarna.

Undersökning nr LRUND092

Mer inom ämnet


För kommentarer och upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55