Undersökningen visar att nästan fyra av fem lärare, 79 procent, anser att staten är den aktör som bör ha huvudansvaret för den svensk skolan. Med huvudansvar menas sådant som idag åligger landets 290 kommuner såsom finansiering och ansvar för lärare och rektorer. Hela 94 procent av dessa lärare anser dessutom att en sådan reform där staten tar över huvudansvaret för skolan är angelägen. En så stor andel som 70 procent har till och med svarat att detta vore mycket angeläget.

Rapporten visar också att 78 procent av lärarna inte anser att utbildningen i skolan är likvärdig. Enligt lärarna lever skolan inte upp till den portalparagraf i skollagen som ålägger huvud­männen att tillse att skolorna håller likvärdig kvalitet i hela landet.

Över hälften av lärarna, 59 procent, anser dock att skolan lyckas med att förmedla kunskaper och färdigheter till eleverna i tillräcklig ut­sträckning. 38 procent anser att skolan inte lyckas med detta uppdrag. Det är tydligt i undersökningen att lärarna upplever en stor diskrepans mellan de formulerade målen för skolan och hur verkligheten kommit att utvecklas.

Vidare visar undersökningen att 80 procent av lärarna hävdar att skol­frågan generellt är viktig/avgörande när de röstar till riksdagen. Fler än var fjärde lärare säger att denna fråga är helt avgörande vid val av politiskt parti vid riksdagsval.

Lärarnas Riksförbunds förslag

Med anledning av undersökningen föreslår förbundet följande:

• Sverige ska vara en ledande kunskapsnation. Det är dags för landets politiker att enas kring en nationell kunskapsskola. Det är endast staten som kan samla och tydligt ange målet att Sverige åter igen ska vara en ledande kunskapsnation.
  
• Staten ska ta över finansieringen för samtliga skolor. En statlig finansieringsmodell måste etableras där skolor tilldelas öronmärkta resurser efter behov. Finansierings­modellen ska gälla samtliga skolor, offentliga som privata.
  
• Staten ska tydligt reglera skolverksamheten. Frihetsgraden har varit för stor för kommuner och fristående skolor. Detta har inneburit att skillnaderna inom och mellan kommunerna har ökat. Utbildningen ska vara likvärdig över landet och hålla högsta tänkbara kvalitet.
  
• Uppdraget ska riktas direkt till lärarna och rektorerna. Lärare och rektorer måste ges ett sådant ansvar och inflytande över undervisningen som krävs för att den ska kunna anpassas till skolors olika förutsättningar
  
• Läraryrket måste präglas av frihet under ansvar. Lärarna är beredda att dra sitt strå till stacken för att bidra till att vända den negativa resultatutvecklingen. De kommunala arbetsgivarna har under mer än två decennier använt sin kraft till att omvandla lärarna från ansvarstagande ämbetsmän till att inordnas i den kultur av omsorg som präglar kommunal verksamhet. Lärarna måste åter ges ansvar, och frihet, att utforma och bedriva undervisning som leder till bättre resultat.