Har lärarrösten tystnat i skoldebatten?

Skoldebatten i medierna under våren 2014

Det är framför allt rikspolitikerna som hörs och syns när skolan debatteras i medierna. Lärarna själva kommer långt efter – och allra minst hörs de som ansvarar för skolan, kommunpolitikerna. Lärarnas Riksförbund har tillsammans med mediebevakningsföretaget Retriever undersökt vilka som kommer till tals i den svenska skoldebatten.

Publicerad

Den svenska skolan är ständigt aktuell, så väl medialt som i människors vardag. Den här medieanalysen omfattar olika aspekter av debatten så som kvalitén i skolan, debatten om statlig/kommunal skola, debatten om lärarlöner, lärarnas status och lärarlegitimationer, samt betyg i tidigare åldrar och utökat antal skolår.

Det huvudsakliga syftet med analysen är se vilken plats lärarna tar i debatten. Analysen ämnar också besvara frågeställningar som; Vilka ämnesområden inom skolan är det som diskuteras? Vilken av de utvalda publikationer ägnar mest utrymme åt skoldebatten? Är det någon aktörsgrupp som inte kommer till tals?

Kommer lärarna till tals?

Lärarna kommer till tals i den mediala debatten om den svenska skolan. Däremot är det inte den aktörsgrupp som journalisterna i första hand vänder sig till. Lärarna är därmed beroende av egna initiativ, i form av debattartiklar och insändare, för att komma ut med sina åsikter i media.

Vem lämnar tydligast avtryck i debatten om skolan?

Det är framförallt ledarskribenter/krönikörer och rikspolitikerna som kontrollerar agendan. Tillsammans kommer de ut i närmare hälften av artiklarna, 47 procent. Rikspolitikerna tenderar att vara lösningsorienterade när skolfrågan diskuteras. Journalisterna däremot kritiserar i större utsträckning och kommer i mindre utsträckning med förslag på lösningar.

Kommunpolitikerna kommer inte till tals

Kommunpolitikerna i Sverige har huvudmannaskapet för skolan men de kommer enbart till tals i drygt en tredjedel så många artiklar som rikspolitikerna. Som första aktör återfinns kommunpolitikerna i drygt fem procent av publiciteten, räknar vi samtliga artiklar där en kommunpolitiker kommer till tals uppgår deras totala aktörskap till drygt åtta procent. Deras förekomst är högre i de mer lokalbetonade medierna, Göteborgs-Posten och Sydsvenskan men på den nationella arenan syns de inte.

Vilka är skolans problem, enligt debatten i media?

Enligt debatten bottnar skolans problem och de sjunkande resultaten i lärarens roll. I debatten diskuteras lärarens roll utan att enskilda lärare kritiseras. Istället talas det om en rad större faktorer som påverkar lärarens möjligheter till att utöva sin roll på bästa sätt. Här nämns bland annat lärarnas löner, yrkets status och deras arbetsbelastning i tillägg till undervisningen. Skolans huvudmannaskap omnämns och skolans generella styrning diskuteras. Detta är dock, med bakgrund av att det ser så olika ut i olika kommuner, inte något som lyfts fram som det primära problemet.

Presenteras det några lösningar?

Aktörerna i den svenska debatten om skolan är överlag mest lösningsorienterade och i en stor del av publiciteten presenteras en lösning på de uppställda problemen. Bättre löner, bättre utbildning och framförallt att se över lärarnas arbetsuppgifter är några återkommande förslag. Det tvistas också om när effekten av genomförda förändringar i skolan kan förväntas ge resultat. Alliansens företrädare menar att det tar tid att genomföra förändringar och att det kommer dröja lite till innan effekterna av deras förändringsarbete ger utdelning. Oppositionens företrädare menar att det inte bör ta så lång tid för effekterna att synas.

Vad är det som sägs om lärarna?

Skolans sjunkande resultat tillskrivs lärarna. Det är däremot inte samma sak som att lärarna skuldbeläggs. Ofta beskrivs läraryrket som problematisk – låga löner, mycket slit samt krävande elever och föräldrar. Lärarnas roll är central i barnens lärande – det är många överens om – och det läggs fram förslag om att förbättra lärarnas situation. Bättre löner, bättre utbildning och framförallt att se över lärarnas arbetsuppgifter är några åter­kommande förslag.

Undersökning nr LRUND101SAM

Mer inom ämnet


För kommentarer och upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55