13 steg mot en framgångsrik yrkesutbildning

En undersökning bland landets yrkeslärare

Lärarna har fått svara på frågor både om sin egen arbetssituation och vilka faktorer som är viktiga för att höja utbildningens kvalitet och elevernas motivation. Baserat på undersökningen föreslår Lärarnas Riksförbund 13 åtgärder. Bland annat mer tid för varje elev, kraftigt förstärkt studie- och yrkesvägledning samt fler speciallärare och specialpedagoger i gymnasiet. Utgiven i samband med Yrkes-SM 2016.

Publicerad

Undersökningen är gjord bland ett riks­representativt urval om cirka 500 yrkes­lärare. De har svarat på frågor som berör lärarnas arbetssituation samt vilka faktorer som är viktiga för att öka elevernas motivation och för att höja kvaliteten, statusen och intresset för svensk yrkes­utbildning.

Undersökningen visar att...

Nästan varannan lärare har inte fått fortbildning som är direkt kopplad till det eller de yrkesämnen som de undervisar i under de senaste fem åren. Detta är också ett av skälen varför många har övervägt att lämna läraryrket.

13 steg mot en framgångsrik yrkesutbildning – En undersökning bland landets yrkeslärare

Majoriteten av lärarna upplever brister i organisering och kvaliteten av elevernas arbetsplatsförlagda lärande, APL. Alla elever får inte den praktik de har rätt till, minst 15 veckor under utbildningen. Över hälften av lärarna upplever att de inte har tillräckligt tid för att planera den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen.

Närmare 20 procent av lärarna uppger att det inte finns något lokalt programråd kopplat till den aktuella utbildningen, trots att det enligt gymnasieförordningen 1 kap. 8 § ska finnas ett eller flera lokala programråd för samverkan mellan skola och arbetsliv.

Mer än varannan lärare har inte möjlighet att anpassa sin undervisning efter elevernas olika förutsättningar och behov. Förutom att lärarna saknar tid och förutsättningar för att individualisera undervisningen uppger vidare över 30 procent av lärarna att eleverna inte får tillräckligt med undervisningstimmar i förhållande till de kursmål som eleverna ska uppnå.

För att öka elevernas motivation för sina studier anser närmare 90 procent av yrkes­lärarna att även de gymnasiegemensamma ämnenas kunskapsinnehåll borde kopplas tydligare till elevernas valda program och kommande arbetsliv. Att eleverna får mer av till exempel yrkesengelska och svenska anses vara en viktig motivationsskapande åtgärd.

Nästan 40 procent av lärarna anser att elever i behov av särskilt stöd inte får åtgärder som är anpassade så att eleven ges goda förutsättningar att slutföra sin utbildning. Nästintill 90 procent av de tillfrågade lärarna anser vidare att tillgången till stöd i form av fler special­lärare och specialpedagoger borde kraftigt förstärkas.

Mer än varannan lärare har inte den tid som krävs för att etablera förtroendefulla relationer med sina elever och fånga dem som eventuellt är i riskzonen för att avbryta sina studier. Att få mer tid för varje elev är något som tydligt efterfrågas av lärarna i undersökningen. Vidare uppger så många som 83 procent av lärarna att deras arbets­belastning är hög eller mycket hög.

Över 60 procent av lärarna i undersökningen har någon gång under de tre senaste åren övervägt att lämna läraryrket. De främsta anledningarna är missnöje med lön, hög arbets­belastning, brist på fortbildning samt att lärarna upplever att de inte får tillräcklig upp­skattning för det de gör.

Endast 2 procent av de tillfrågade lärarna anser att bara högskoleförberedande program ska per automatik leda till grundläggande högskolebehörighet. För att öka yrkes­programmens attraktionskraft anser majoriteten av lärarna att även yrkesprogrammen bör leda till grundläggande högskolebehörighet men att eleven ska ha möjlighet att välja bort dessa behörighetsgivande studier om eleven så vill.

Undersökning nr LRUND122

Mer inom ämnet


För kommentarer och upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55