Så används resurserna i kommunala skolor och i friskolor

Lärarna om tiden, stödet, vägledningen med mera

Undersökningen visar på skillnaderna mellan hur resurserna används i kommunala skolor jämfört med friskolor.

Lärarnas Riksförbund har frågat knappt 2 000 medlemmar i privat och kommunal sektor om hur resurser används på skolan där de undervisar. Totalt har 955 lärare fullföljt enkäten vilket motsvarar en svarsfrekvens om 52 procent. Lärarna undervisar i grundskola eller gymnasieskola.

Syftet med undersökningen är att med hjälp av undervisande lärare åskådliggöra eventuella skillnader mellan kommunala och fristående grund- och gymnasieskolor när det gäller frågor som har bäring på resursanvändningen.

Så används resurserna i kommunala skolor och i friskolor – Lärarnas om tiden, stödet, vägledningen med mera

Undersökningen visar bland annat följande:

  • De lärare som undervisar relativt små undervisningsgrupper, färre än 20 elever, återfinns huvudsakligen inom kommunal grund- och gymnasieskola. Lärare som undervisar stora grupper, fler än 30 elever, är vanligare i fristående skolor.
  • Legitimerade lärare återfinns i större utsträckning i kommunala skolor, och skillnaden mellan kommunala och fristående skolor är fortfarande stor.
  • En större andel av elever med behov av specialpedagogiskt stöd får det i friskolorna och dessutom tillräckligt med stöd, jämfört med de kommunala skolorna. Detta är särskilt tydligt i de fristående grundskolorna. Det är mycket alarmerande att hälften av de kommunala grundskollärarna uppger att elever i behov av stöd inte får det.
  • De fristående gymnasieskolorna har mer sällan ett skolbibliotek på plats, liksom att en relativt stor andel av de fristående gymnasielärarna svarar att det i praktiken inte alls finns tillgång till något skolbibliotek.
  • Tillgången till ämnesrelevanta lokaler varierar. Exempelvis är det betydligt vanligare att kommunala grundskolor har en egen idrottshall, medan det är något vanligare att fristående grundskolor har relevant lokal för de naturvetenskapliga ämnena. I gymnasieskolan är skillnaderna betydligt större mellan kommunala respektive fristående huvudmän, där de kommunalanställda lärarna betydligt oftare uppger att det finns ändamålsenliga ämneslokaler jämfört med lärarna anställda vid friskolor.
  • En större andel av lärarna i fristående grundskolor uppger att skolan har läromedel av hög kvalitet än lärare på kommunala grundskolor. I gymnasieskolan är förhållandet det omvända.
  • Studie- och yrkesvägledning finns något oftare på plats i den kommunala skolan, samt att lärarna i den kommunala skolan oftare uppger att studie- och yrkesvägledaren har rätt utbildning.

Lärarnas syn på vinster i skolan

Lärarna har också fått svara på frågor om vinst i skolan och om aktiebolagens roll i skolans värld. Totalt sett anser 57 procent av lärarna att ett förbud mot vinstuttag bör införas, medan 28 procent kan tänka sig en reglering av vinstuttaget som bygger på att särskilda kvalitets-kriterier ska vara uppfyllda. Uppdelat på endast lärare som är anställda i friskolor så anser 46 procent av dessa att ett förbud mot vinstuttag bör införas, liksom att 50 procent vill se en vinstreglering.

Undersökning nr LRUND151

Mer inom ämnet