Sektorsbidrag för grundskolan

Ett förslag till en modell för att finansiera undervisning och elevhälsa

Lärarnas Riksförbund har tagit fram en modell för finansiering av grund­skolan. I vår modell är det elevsammansättningen och kommunernas demografiska och geografiska förutsättningar som avgör. Resultatet är en betydlig stabilare finansiering och en resursfördelning som tar hänsyn till huvudmäns olika förutsättningar.

Lärarnas Riksförbund har tagit fram en modell för hur ett sektorsbidrag för förskoleklassen och grundskolans undervisningskostnad samt elevhälsa skulle kunna se ut. I vår modell ska det vara två komponenter – elevsammansättningen och kommunernas demografiska och geografiska förutsättningar – som avgör hur mycket pengar som ska gå från staten till olika grundskolor.

Modellen har applicerats på dagens skol­kostnader för att ett utfall ska kunna illustreras. Skolkommissionens föreslagna sex extra miljarder finns med i modell­beräkningen.

Sektorsbidrag för grundskolan – Ett förslag till en modell för att finansiera undervisning och elevhälsa

Resultatet är en betydlig stabilare finan­siering i kombination med en resurs­fördelning som tar hänsyn till huvudmäns olika förutsättningar, givet elevsamman­sättningen.

Den stora skillnaden med sektorsbidraget i jämförelse med dagens finansieringsmodell är den tydliga socioekonomiska viktningen via ett index som SCB tagit fram, som presenterades i Skolkommissionens slut­betänkande.

Sektorsbidragets konstruktion gör att förutsättningarna för undervisningen mer harmo-nierar med undervisningskostnaden. Tack vare tillskottet av sex miljarder ökar under-visningskostnaden generellt och kommuner med idag gynnsamma förutsättningar när det gäller elevsammansättningen ligger kvar på en relativt hög undervisningskostnad. Den stora skillnaden märks i kommuner där såväl de socioekonomiska och demografiska förutsättningarna är ogynnsamma, de får i modellen en högre undervisningskostnad.

Det är viktigt att nämna att tanken med sektorsbidraget, som ju ytterst bygger på individ-uppgifter, också ska användas som underlag i fördelningen gentemot skolenheterna. I en och samma kommun kan det finnas skolor med vitt skilda förutsättningar, och det ska återspeglas i resurstilldelningen.

Förslaget innebär också att de resurser som avsetts till undervisning och elevhälsa också skall användas till detta.

Läs mer om Lärarnas Riksförbunds förslag i Åsa Fahléns artikel på DN Debatt.länk till annan webbplats Lärarnas Riksförbund har också tagit fram ett förslag till modell för finansieringen av gymnasieskolan.

Undersökning nr LRUND170PM

Mer inom ämnet


För kommentarer och upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55