Statsbidraget som gick till annat

En undersökning om pengarna som öronmärkts för likvärdig skola

Staten har infört ett bidrag för stärkt likvärdighet i förskoleklass och grundskola. Men redan innan systemet är fullt utbyggt så kan vi se att bidraget misslyckas med sitt syfte. De öronmärkta pengarna kommer i stor utsträckning att gå till annat än det är tänkt.

Uppdaterad

Det visar en enkät med Lärarnas Riks­förbunds samtliga kommun­ombud. Läs mer om Lärarnas Riksförbunds slutsatser och förslag i Åsa Fahléns artikel på DN Debatt.länk till annan webbplats 

En bakgrund

Den 15 februari gick ansöknings- och rekvireringstiden ut för kommuner och friskolor att få ta del av statsbidraget för stärkt likvärdighet och förbättrad kunskapsutveckling i förskole­klassen och grundskolan.

I förordningen som styr bidraget står det bland annat att huvud­mannen ska upprätta en plan för hur statsbidraget ska användas, samt att de fackliga organisationerna ska höras inför upprättandet av planen.

Statsbidraget som gick till annat – En undersökning om pengarna som öronmärkts för likvärdig skola

En förutsättning för att statsbidraget ska kunna ge önskad effekt, det vill säga att kunskaps­resultaten höjs och likvärdigheten i skolan förbättras, är att kommunerna (och friskolorna) inte samtidigt drar ner på de egna kostnaderna för förskoleklass och grundskola, liksom att de inte finansierar satsningar man redan får andra statsbidrag för. Detta står tydligt angivet i för­ordningen som styr bidragsanvändningen.

Enkät om statsbidraget

Lärarnas Riksförbund har frågat samtliga förbundets kommunombud om upprättandet av planen för statsbidraget, samt hur de tolkar handhavandet av bidraget. Kommunombudet (eller kommunföreningens ordförande) är förbundets högste representant i den enskilde kommunen. Av 278 utskickade enkäter har vi fått svar från 190 kommunombud, vilket ger en svarsfrekvens på 67 procent. Friskolorna ingår alltså inte i denna undersökning.

Resultaten visar följande:

  • 69 procent av ombuden uppger att kommunen har ansökt om och rekvirerat pengar från statsbidraget. 31 procent uppger att kommunen inte har gjort detta.
  • Av de ombud som uppger att kommunen ansökt om bidraget uppger hälften av ombuden, 50 procent, att kommunen varit i kontakt med Lärarnas Riksförbund lokalt inför upprättandet av planen.
  • I 69 procent av fallen, där kommunen varit i kontakt med förbundet, svarar ombuden att de hade möjlighet att lämna synpunkter på hur pengarna skulle användas.
  • Att endast 46 procent av ombuden som fått ta del av kommunens plan för statsbidraget anser att pengarna kommer att gå till ändamålet. De som uttryckligen svarar att pengarna kommer att gå till annan nämner finansiering av satsningar i fritidshemmet, finansiering av skolledningstjänster, dubbelfinansiering genom andra statsbidrag, samt ”effektiviseringar”.
  • Att hela 71 procent av ombuden svarar att kommunen kommer att göra nerskärningar på skolan under innevarande år. En förutsättning för att få ta del av statsbidraget, enligt förordningen, är att kommunerna inte samtidigt skär ner de egna kostnaderna för skolan.

Slutsatser och förslag

Öronmärkta statsbidrag tillkommer för att staten inte anser att huvudmännen på egen hand klarar av att följa de statliga styrdokumenten i vissa delar. Det händer att regleringen av ett öronmärkt bidrag är förhållandevis detaljerad, just i syfte att få huvudmännen att rikta pengarna till ett specifikt område som staten finner eftersatt. Så var också den ursprungliga tanken med föreliggande statsbidrag. Dock beslutade regeringen att den förordning som styr statsbidraget för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling skulle innehålla relativt få bindande formuleringar.

Det faktum att statsbidraget för stärkt likvärdighet och förbättrade kunskapsresultat inte följer de intentioner som stipulerades av skolkommissionen, varifrån förslaget kommer, gör att eventuella effekter av de utbetalda miljarderna kommer att bli svåra att följa, framförallt för att bidraget inte längre är knutet till undervisning och elevhälsa.

Det framgår av förbundets ombudsundersökning att de regleringar som ändå finns i förord­ningen som styr bidraget inte efterlevs av flera huvudmän. Att inte kommunerna involverar Lärarnas Riksförbund som facklig part i större utsträckning är mycket märkligt. Anledningen att staten föreskriver att de fackliga parterna ska involveras är att lärarna (och rektorerna) är de som bäst ser behoven i skolan.

Sammantaget gör Lärarnas Riksförbund bedömningen att ett av skolans absolut viktigaste statsbidrag misslyckats med sitt syfte redan innan det blivit fullt utbyggt. Det är därför viktigt att staten stärker kontrollen av resurserna till skolan, det vill säga förbereder en övergång till Skolkommissionens alternativa modell, den om ett sektorsbidrag för förskoleklass och grundskolan.

Förbundet föreslår därför följande:

  • Sammanställ befintligt utredningsunderlag och tillsätt en interdepartemental snabb­utredning för införandet av ett sektorsbidrag till förskoleklass och grundskola. Detta bör ske så fort utredningen med direktiv dir.2018:71 är färdig. Huvudsyftet med ett sektorsbidrag är att resurserna till undervisning och elevhälsa garanteras och fördelas av staten.
  • Den statliga utredningen om översyn av skolmyndigheterna, SOU 2018:41 bör omedelbart skickas ut på remiss. Staten bör därefter genomföra förslaget om en sammanläggning av myndigheterna, skapa en ny skolmyndighet och organisera den regionalt. Detta med hänsyn till remissinstansernas synpunkter.
  • I väntan på att ett sektorsbidrag införs för förskoleklass och grundskola måste för­ordningen som styr statsbidraget för stärkt likvärdighet och förbättrade kunskaps­resultat stramas upp. Från och med år 2020 ska de sex miljarderna endast kunna användas till undervisning och elevhälsa, kontrollen av resursanvändningen måste skärpas i form av ökade krav om tydlighet i planen som varje huvudman ska upprätta, samt att kontrollen av resursanvändningen skärps.

Lärarnas Riksförbund har också sammanställt en modell för hur finansieringen av grundskolan kan flyttas från kommunerna till staten.

Mer inom ämnet