En ny skolform för obehöriga till gymnasieskolan

Undermåliga introduktionsprogram måste ersättas

Elever vars betyg inte räcker för att komma in på gymnasieskolan börjar på ett av introduktions­programmen. Där ska de rustas för att komma vidare, helst till ett nationellt program. Men efter tre år är det endast sex procent som lyckats ta gymnasieexamen. Dagens introduktionsprogram är ett haveri. Därför vill Lärarnas Riksförbund att en helt ny skolform utreds.

I återkommande rapporter har Lärarnas Riksförbund beskrivit hur det går för en årskull elever under deras tid i det svenska skolsystemet. Vi har visat hur den svenska skolan år efter år slår ut en tredjedel av alla elever.

Med denna rapport fortsätter vi att göra dessa analyser. Utöver att studera hur det har gått för årskullen födda 1999, skär­skådar vi i denna rapport också hur gymnasieskolans introduktionsprogram fungerar, det vill säga de program som är till för de elever som inte blir behöriga till ett nationellt gymnasieprogram.

Var tredje elev slås ut

Var tredje elev slås ut. Klicka för stor version. Grafik: Erik Nylund. Data från Skolverket, sammanställd av Lärarnas Riksförbund.

Var tredje elev slås ut

Gymnasieskolans introduktionsprogram har vuxit i omfång och är i vissa kommuner större än något av de nationella programmen. Övergången till de nationella programmen är mycket låg, vilket innebär att nästan alla elever som påbörjar ett introduktionsprogram lämnar gymnasie­skolan utan examen.

Elevsammansättningen är heterogen, men det samtliga elever har gemensamt är att de inte har behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram (eller hög­skoleförberedande program).

En ny skolform för obehöriga till gymnasieskolan – Undermåliga introduktionsprogram måste ersättas

Skolverkets officiella statistik från 2018 visar att mer än en tredjedel av årskullen född år 1999, och som lämnade gymnasieskolan förra året, inte tog gymnasieexamen. Så har det sett ut under lång tid. Sverige har en tvåtredjedelsskola där en av tre elever slås ut.

Det behövs radikala grepp

Radikala grepp behöver tas för att förändra situationen. Lärarnas Riksförbund anser därför att en ny skolform behöver utredas och inrättas, en skolform för samtliga elever som inte är behöriga till ett nationellt gymnasieprogram. Gymnasieskolans undermåliga introduktions­program måste läggas ned. Eleverna måste få en stärkt rättighet för att klara av grund­skolan, parallellt med att respektive skolform kan koncentrera sig på sitt uppdrag. Grundskolan ska tillse att tillräckligt med stöd och undervisning ges så tidigt som möjligt inom ramen för ordinarie undervisningstid, medan gymnasieskolan helt och hållet ska koncentrera sig på fortsättningsuppdraget.

Fyra utgångspunkter för en ny skolform

En utredning av en ny skolform behöver tillsättas omgående och dess utgångspunkter måste bland annat vara:

  • Förbättrad integration
    Tanken bakom dagens fem introduktionsprogram var att skapa tydliga utbildnings­vägar och ”sortera upp” elever i dem. Detta medförde att språkintroduktion ofta kommit att bli en ö isolerad från den övriga gymnasieskolan. Ett syfte med den nya skolformen måste vara att öka kopplingen mellan nyanlända elever och de övriga eleverna i skolan för att därigenom förstärka språkinlärningen. Eleverna måste läsa olika ämnesmoment utifrån en individuell studieplan utan att separata grupper eller klasser skapas. Fokus måste helt och hållet ligga på förutsättningar och de kunskaper som ska nås, inte åldersmässig eller annan organisering. Detta dels för att eleverna befinner sig språkligt och ämnesmässigt på så olika nivå att sammanhållna klasser eller kurser sällan kan vara framgångsrikt, dels för att inte separera elevgrupper med olika bakgrund.
  • En alternativ yrkesutbildning
    Utgångspunkten för den nya skolformen ska vara att eleverna får de kunskaper de behöver för att kunna börja ett nationellt gymnasieprogram. För en liten andel elever är detta ett orealistiskt mål med den tid som finns tillgänglig. Till övervägande del handlar det om nyanlända elever med mycket svag skolbakgrund. För dessa elever behövs en kortare lärlingsliknande utbildning som inte i första steg leder till en gymnasieexamen.
  • Förlängd skolplikt för elever som saknar gymnasie­behörighet
    Den nya skolformen måste vara obligatorisk till dess eleven uppnår gymnasie­behörighet, fullgör en alternativ yrkesutgång eller fyller 18 år. Studierna ska ske på heltid och innebära minst 23 timmars garanterad undervisningstid i veckan. Individen ska läsa i ett tempo som ska gynna en snabb övergång till gymnasieskolan, men tanken är att eleven som längst kan tillbringa tre år i den nya skolformen.
  • Särlösningar som lovskola avvecklas
    Grundskolan ska se till att tillräckligt stöd ges inom ramen för ordinarie undervis­ningstid medan gymnasieskolan helt och hållet ska koncentrera sig på fortsättnings­uppdraget. Det finns omfattande problem som behöver hanteras när det gäller elevernas kunskapsinhämtning, men detta löser samhället inte via att sätta in allt för sena lösningar i grundskolan, utan det krävs systemförändringar för att säkerställa att eleverna når målen. Det innebär att särlösningar som lovskola i dess nuvarande form behöver fasas ut.

Undersökning nr LRUND173