Hur ska grundskolan finansieras i framtiden?

Så tycker rektorer och kommunala skolpolitiker om skolans resurser de närmaste tio åren

Inte ens kommunernas egna skolpolitiker är övertygade om kommunernas förmåga att finansiera grundskolan under det kommande decenniet. Det är en av slutsatserna i den här undersökningen från Lärarnas Riksförbund och Sveriges Skolledarförbund. Nära 800 rektorer och drygt 200 kommunpolitiker har svarat på frågor om finansiering av och likvärdighet i grundskolan.

Lärarnas Riksförbund och Sveriges Skolledarförbund har tillsammans gjort en under­sökning bland rektorer i grundskolan och kommunala skolpolitiker om förutsättningarna för finansie­ring av undervisning och elevhälsa i grundskolan i ett framtidsperspektiv.

Anledningen är den intensiva debatt som sedan en tid tillbaka råder om det kommunala ansvaret för skolans finansiering, nedskärningar i landets skolbudgetar och välfärdens framtida resurser, där skolan utgör ett av de största välfärdsområdena.

Hur ska grundskolan finansieras i framtiden? – Så tycker rektorer och kommunala skolpolitiker om skolans resurser de närmaste tio åren

211 av 290 ordförande för de kommunala grundskolenämnderna har svarat på fem frågor om grundskolans finansiering, liksom 793 rektorer i grundskola, nästan alla kommunalt anställda. Intervbjuerna med politikerna är gjorda med hjälp av undersökningsföretaget Exquiro.

Syftet är att få en bild av hur kommunala skolpolitiker respektive grundskole­rektorer ser på skolans finansiering i ett tioårsperspektiv. Båda kategorierna har en avgörande roll när det gäller skolans resurser – skolpolitikerna har ansvar för att tillräckligt med resurser ställs till förfogande och rektorerna ansvarar sedan för att dessa används på bästa sätt. De har alltså delvis olika horisonter, men såväl lokalpolitiker som rektorer har en mycket god skattnings­förmåga när det gäller att bedöma det ekonomiska läget i skolan.

Undersökningen visar bland annat följande:

  • De kommunala skolpolitikerna är delade när det gäller den egna kommunala förmågan att finansiera undervisning och elevhälsa i grundskolan de kommande tio åren. Endast hälften bedömer förutsättningarna som bra. Tveksamheten är ännu större när de bedömer kommunsverige som helhet. 60 procent tror inte att kommunsektorn kommer att klara finansieringen av grundskolans kärnverksamhet de kommande tio åren.
  • Hela 87 procent av de kommunala skolpolitikerna tror att det blir nödvändigt med ytterligare statliga resurstillskott den kommande tioårsperioden, om den egna grund­skolan ska kunna finansieras. Detta oavsett partipolitisk tillhörighet. Dock uppger en större andel politiker i mindre kommuner att statliga tillskott behövs.
  • Över hälften av de lokala skolpolitikerna tror att statlig finansiering skulle förbättra likvärdigheten i grundskolan nationellt. 30 procent tror inte det skulle bli någon skillnad jämfört med idag. Borgerliga skolpolitiker tror i större utsträckning än social­demokratiska politiker att statlig finansiering skulle bidra till ökad likvärdighet
    i landet.
  • Rektorerna, som konkret har att handskas med den kommunala finansieringen av skolan, visar på betydligt större oro än kommunpolitikerna. 84 procent bedömer att förutsättningarna med dagens finansiering av den egna verksamheten är dåliga,
    93 procent svarar att det kommer att behövas ytterligare statliga tillskott för att klara grundskolans finansiering. 73 procent av rektorerna tror att den egna verksamheten skulle förbättras med statlig finansiering.

Sammantaget ger undersökningen belägg för en tydlig otillräcklighet i dagens kommunala finansieringssystem. Den lilla andel öronmärkta statsbidrag som finns hjälper föga. Såväl kommunala skolpolitiker som rektorer tror därför att statliga resurstillskott till grundskolan blir nödvändiga.

Våra förslag

Dagens system för skolfinansiering med kommunalt ansvar fungerar inte. Det visar såväl dessa undersökningsresultat som de pågående debatterna om skolnedskärningar. Om inte ens kommunernas egna nämndordförande för grundskolan är övertygade om kommunernas förmåga att hantera finansieringen de kommande tio åren, borde nationella beslutsfattare inse allvaret i frågan.

Med anledning av undersökningsresultaten föreslår Lärarnas Riksförbund och Sveriges Skolledar­förbund följande:

  • I det så kallade Januariavtalet mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna står att ett beslutsunderlag för skolans förstatligande ska tas fram. Detta stödjer de båda för­ Men alldeles oavsett skolans förstatligande måste en konkret modell för ett sektors­bidrag för grundskolan tas fram och implementeras snarast möjligt. Statlig finansiering av grundskolan måste vara en första prioritet för den nationella skol­politiken och detta bör ske med så bred politisk förankring som möjligt.
  • Skolkommissionen föreslog att ett sektorsbidrag för grundskolans finansiering ska utredas. Kommissionen fokuserade på statlig finansiering av undervisning och elev­hälsa. I arbetet med framtagandet av ett sektorsbidrag bör fokus ligga på säkrandet av undervisningsresurserna, samt tydligare statlig reglering av elevhälsan. Om detta inte bedöms som tillräckligt, måste elevhälsan ingå i den statliga finansieringen fullt ut.
  • Staten måste vara beredd att redan i höstbudgeten för 2020 skjuta till mer ekonomiska resurser till skolan för att säkra verksamheten från nedskärningar. De pågående besparingarna i kommunerna, och reaktionerna på dessa (lärarupproret), visar att situationen är akut.

Undersökning nr LRUND174

Mer inom ämnet


För kommentarer och upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55