Gymnasielärarna som inte får sova

En undersökning om en orimlig arbetsbörda

Åtta av tio tillfrågade gymnasielärare uppger att de har en tung eller mycket tung arbetsbörda. Åtta av tio säger att deras arbetssituation påverkar deras sömn negativt. Nästan lika många har gått till jobbet trots att de känt sig sjuka. Det är några av de alarmerande resultaten i den här undersökningen.

Stress och hög arbetsbelastning har länge varit ett stort problem inom lärarkåren. Åtskilliga undersökningar har under de senare åren slagit larm om den ökande arbetsbördan. Lärare brukar toppa listorna över yrkesgrupper som sjukskriver sig på grund av stress.

I denna undersökning har cirka 1 000 gymnasielärare fått svara på frågor om sin arbetssituation under läsåret 2018/2019. Bilden är mycket tydlig: Gymnasielärarnas arbetsbelastning är för tung och många upplever stressrelaterade symptom. Det går ut över kvaliteten på undervisningen och över lärares sömn och hälsa. Det är inte bara ohållbart utan fullständigt oacceptabelt.

Gymnasielärarna som inte får sova – En undersökning om en orimlig arbetsbörda

De viktigaste resultaten i undersökningen

  • Hela 8 av 10 av de tillfrågade gymnasielärarna uppgav att de hade en tung eller mycket tung arbetsbörda under läsåret 2018/2019. Så många som en tredjedel av lärarna hade också fått mer undervisningstid jämfört med föregående läsår.
  • Den tunga arbetsbelastningen påverkar lärarnas hälsa och välmående. Så många som 8 av 10 uppgav att arbetssituationen hade negativ påverkan på deras sömn och 6 av 10 hade fysiska besvär som magont och huvudvärk.
  • Arbetsbelastningen var också det största skälet till att nästan 8 av 10 hade gått till arbetet trots att de borde ha sjukskrivit sig. För 4 av 10 lärare hade detta dessutom hänt flera gånger under läsåret. När frågan ställs om varför de har arbetat när de var sjuka svarar 7 av 10 att arbets­bördan skulle bli för tung när de återvänder till arbetet.
  • En tredjedel av de tillfrågade gymnasielärarna hade varit sjukskrivna på grund av arbetsrelaterad stress någon gång under de senaste tre åren. Det enskilt största skälet till denna stress var hög administrativ arbetsbelastning.
  • Över 4 av 10 ansåg att de under läsåret 2018/2019 inte fick ett rimligt antal undervisningstimmar i sitt ämne i förhållande till de mål som eleverna skulle uppnå under kursen. Endast drygt 3 av 10 fick 90 timmar eller mer för sin 100-poängskurs.
  • Den tunga arbetsbelastningen verkar även leda till att många lärare funderat på att lämna yrket. Mer än 6 av 10 har övervägt att sluta som lärare under de senaste tre åren. 9 av 10 uppgav att arbetsbelastningen var en anledning.

Lärarnas Riksförbunds förslag

Det krävs akuta åtgärder för att minska lärarnas arbetsbelastning. Undersökningens resultat be­kräftar återigen det faktum att lärarnas arbetssituation inte är långsiktigt hållbar. Utifrån under­sökningens resultat föreslår Lärarnas Riksförbund följande:

  • Politiker, huvudmän och skolledare måste ta ansvar för att minska lärarnas arbets­belast­ning. En del arbetsuppgifter som idag ligger på lärare bör kunna utföras av andra yrkeskategorier i skolan för att läraren ska kunna fokusera på undervisning och dess för- och efterarbete. Det är av yttersta vikt att huvudmännen satsar på att anställa heltidsmentorer för att avlasta gymnasielärarna. Parallellt måste staten utöka det finansiella stödet för att anställa lärarassistenter. Att lärarna avlastasfrån mentorskapet och/ eller från administrativa uppgifter betyder inte att lärarna ska undervisa mer.
    Undervisningsuttaget måste begränsas, en timmes undervisning kräver minst en timmes förberedelse.
  • Gymnasieskolan måste få en timplan. En bidragande orsak till lärarnas stress är att undervisnings­tiden de får i sitt ämne inte alltid är tillräcklig i förhållande till de mål som eleverna ska uppnå under kursen. Det är inte rimligt att antalet undervisnings­timmar för en och samma gymnasiekurs om 100 poäng idag kan variera från allt mellan 60 och 110 timmar. Därför behövs det en reglering som garanterar att en gymnasiepoäng minst motsvarar en garanterad undervisningstimme. Till exempel måste en 100-poängskurs motsvara minst 100 undervisningstimmar.
  • Lärares undervisningstid måste bestämmas. Rapporten visar tydligt att antalet lektioner för gymnasielärarna ökat under det senaste året. En tredjedel av de till­frågade lärarna får undervisa mer jämfört med för ett år sedan. Till detta ska det läggas att undervisningstiden för lärare i genomsnitt ökat med lektionstimmar sedan undervisningsskyldigheten togs bort ur det centrala avtalet för tjugo år sedan. Fler lektioner innebär en ökad arbetsbelastning och sämre kvalitet på undervisningen. Undervisningstiden kan inte få fortsätta öka utan behöver bestämmas för varje lärare.

Undersökning nr LRUND176

Mer inom ämnet


För kommentarer och upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55