Det segregerande skolvalet

En rapport från Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund

Skillnaderna mellan skolor ökar. Ett stort problem är skolsegregationen. Den drivs av boendesegregation, men den förstärks av dagens skolvalssystem. Det visar denna undersökning som är gjord i samarbete med Lärarförbundet.
En av slutsatserna: Förbjud kötid som urvalskriterium till friskolorna.

Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet har låtit undersökningsföretaget Exquiro Market Research kontakta 190 slump­mässigt utvalda fristående skolor.

En sammanfattning av resultaten

  • Nästan samtliga fristående skolor, nio av tio, använder sig av anmälningstid respektive syskonförtur om de behöver göra urval bland de elever som söker till skolan. Drygt var fjärde skola av de som har förskoleklass som första klass använder även verksam­hets­mässigt samband, som är det tredje vanligaste urvalskriteriet.
Det segregerande skolvalet
  • Eftersom anmälningstid är en vanlig urvalsmodell blir det i nästan samtliga fall där en skola är översökt den urvalsgrund som fäller avgörandet kring vilket barn som får platsen. Sju friskolor av tio har fler sökanden än platser, men andelen skiljer sig åt relativt hur lång utbildning föräldrarna till eleverna som går på skolan har.
  • Bland de skolor som har föräldrar med kortast utbildning är det en lägre andel av skolorna som har kö än bland de med föräldrar som har längst. Hur lång kön är skiljer sig också åt relativt föräldrarnas utbildningslängd.
  • På skolor med längst utbildade föräldrar har var fjärde skola en kö som är längre än fyra år, medan det inte är någon skola med så lång kö bland de med kortast utbildade föräldrar.
  • Om skolorna måste göra ett slutgiltigt urval mellan två elever som anmälts samma dag så tillämpar sex av tio anmälningstid, med andra ord klockslag.

Tre förslag på åtgärder

Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet föreslår tre viktiga åtgärder som tillsammans kan minska skolvalets segregerande effekter:

  1. Inför en skolvalsperiod. En skolvalsperiod innebär att man får söka till en skola en avgränsad tidsperiod. Det är bara under skolvalsperioden som elever och föräldrar får göra sina skolval. Både Moderaterna och Liberalerna har föreslagit en sådan period, men partierna har inte kompletterat förslaget med nöd­vändiga steg för att minimera den segregerande effekten.
  2. Samtliga vårdnadshavare måste ges information om de skolor som finns att välja på. Säkra lika information till alla vårdnadshavare. Informationsuppgiften kan inte vila på skolorna själva. Det offentliga måste tillhandahålla en neutral, saklig och obunden information.
  3. Kötid som urvalskriterium ska inte vara tillåtet. För att en skolvalsperiod verkligen ska fylla sitt syfte – lika möjligheter för alla – krävs att det inte går att paxa plats på en skola genom snabb anmälan. Istället bör urval ske genom till exempel närhetsprincip eller kriterier som utifrån forskningsstöd kan anses stå relativt fria från socioekonomiskt segregerande effekter.

Reglera om skolvalet med en skolvalsperiod. Kombinera det med förändrade urvalsregler och offentligt ansvar för att ge alla vårdnadshavare likvärdig information. Då kommer de segregerande effekterna minska. Det är mer än hög tid för politikerna att agera!

Undersökning nr LRUND180SAM

Mer inom ämnet


För kommentarer och upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55